Med tankar som insats
Inom europeisk politik brukar ministrar eller parlamentariker från olika länder samlas för att utforma en gemensam linje. Linjen är sällan rät eftersom deltagarna når målet först efter mödosamma kompromisser. Vanligen skjuts avgörandet upp in i det sista tills en kris står för dörren som piskar de närvarande till ett beslut. Det blir knappast det bästa tänkbara för någon av de inblandande, men politik är ju det möjligas konst.
Kunde beslutsunderlagen förbättras med hjälp av insatser från Europas många tankesmedjor? Ja, det anser åtminstone tankesmedjorna själva. De styrs inte lika hårt av politiska realiteter som tjänstemän och politiker. Tankesmedjorna kan friare bolla med nya alternativ i jakten på en optimal lösning.
För att testa tankesmedjornas samlade kapacitet i samband med politiska beslutsprocesser, samlades tolv smedjor tillhörande det europeiska nätverket ELF, European Liberal Forum, i Haag i slutet av maj. Inbjudan kom från den holländska tankesmedjan Hans van Mierlo Stichting som hade utvecklat ett verktyg för beslutsprocesser gällande gränsdragningen mellan offentliga och privata tjänster.
Frågan om vilka tjänster den offentliga sektorn ska producera och vilka de privata företagen kan sköta bättre är aktuell i alla EU:s medlemsstater när stater och kommuner tvingas spara. Ofta är gränslinjen mellan privata och offentliga intressen ett verkligt minfält. Frågan är känslig och motsättningarna bygger på fördomar i alla läger. I vissa länder diskuteras privatisering inom vården, andra vill införa privata skolor. Några länder privatiserar järnvägstrafiken, andra funderar över vem som ska driva vattenverket. Det finns gemensamma erfarenheter: Privata monopol fungerar sällan bättre än offentliga. Privata aktörer inom vården kan göra den smidigare, men företagen kan i värsta fall ta övervinster på skattebetalarnas bekostnad. Och så vidare.
Holländska Hans van Mierlo Stichting hade utvecklat en modell för hanteringen av dylika gränsdragningar som i sista hand tangerar mer eller mindre synliga värderingar i samhället. För medborgarnas skull är det är viktigt att värderingarna dryftas och synliggörs innan det politiska kompromissandet inleds. Utrustade med fallstudier från varje enskilt land reste deltagare från elva tankesmedjor till Haag (däribland Magmas utsände) för att se hur det holländska beslutsverktyget fungerar. Inte oväntat blev meningsutbytet livligt när tankesmeder från länder så olika som Italien och Grekland å ena sidan och Finland och Sverige å den andra slog sina mer eller mindre kloka huvuden ihop. Men det fanns värderingar som sammanföll - eller åtminstone sammanföll sättet att synliggöra värderingarna: I alla situationer och i alla länder gäller det att ta ställning till balansen mellan effektivitet, rättvisa och individens eget ansvar.
Medan politiker som söker en gemensam linje riskerar att fastna i kompromissernas kärr, löper tankesmedjor risken att bolla med idéer som rör sig alltför högt upp i det blå för att kunna tillämpas i praktiken. Det är nu upp till den holländska tankesmedjan att förädla de gemensamma slutsatserna i Haag till en modell som kan användas runt om i Europa. Återstår att se hur väl det arbetet utfaller till hösten. Men det skadar knappast med lite mer tankeverksamhet i politiken - vid sidan av det politiska spelet.
