Omvärldsanalys:
Pensionärsliv år 2024

Hälsovårdsreformen, beslutet om höjd pensionsålder och många andra pågående reformer har åtminstone delvis sin grund i det faktum att befolkningen åldras. Det här i kombination med den offentliga sektorns ansträngda finanser sätter sin prägel på diskussionen. Utgångspunkten blir ofta att åldrandet ökar bördan för samhället samtidigt som den offentliga sektorn tvingas skära ned kostnaderna.

Den problemfixerade analysen är bara en del av sanningen. Den andra sidan av utvecklingen, den positiva, illustreras av att vi i Finland har en växande andel medborgare med större möjligheter att själva välja hur de vill använda sin tid. Seniorerna är i medeltal friskare och bättre bemedlade än för tjugo år sedan. De konsumerar varor och tjänster, de kan arbeta deltid och aktivera sig i olika föreningar, hjälpa till inom den tredje sektorn eller avlasta sina egna barn genom att hjälpa deras familjer i vardagen. Seniorerna utgör en resurs i samhället och en allt viktigare konsumentgrupp.

I samhällsdebatten beskrivs åldrandet främst som en belastning, sällan som en resurs och nästan aldrig som både och. Så är det i synnerhet inom den ekonomisk-politiska debatt som tenderar att utmåla Finlands framtid i mörka färger. Ofta är det dessutom ekonomin, systemet och strukturerna som är i fokus när reformbehov diskuteras, mer sällan individen, alltså dagens eller morgondagens pensionär.

Målet med Magmas framåtblickande omvärldsanalys, som genomförts i samarbete med Svenska pensionärsförbundet, är att se hur seniorernas liv påverkas av centrala politiska beslut och olika utvecklingstrender. Författaren, jur. kand. Marcus Henricson, betraktar både risker och möjligheter i utvecklingen. Många frågor gäller Finland som helhet, oberoende av språk, andra berör specifikt de svenskspråkiga.

Omvärldsanalysen Guldålder – men inte för alla innehåller olika scenarier som visar i vilken riktning utvecklingen kan gå som en följd av pågående reformer och tänkbara politiska beslut. Här ingår också talrika rekommendationer som riktar sig dels till pensionärerna själva och dels till organisationer och andra aktörer som arbetar till förmån för pensionärerna.

Marcus Henricson skisserar upp ett antal förslag för att lösa problem som blir akutare med åren. Här är några exempel:

  • De svenskspråkiga är ibland en alltför liten grupp för att räknas. Därför behövs nya servicelösningar som inbegriper ett samarbete mellan kommuner, privata aktörer och den tredje sektorn för att uppnå en tillräcklig volym i den svenska servicen.
  • Utbud på och efterfrågan av tjänster möts ofta inte. Därför föreslås fyraåriga experiment med regionala valfrihetssystem för svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster. Efter att experimenten utvärderats kunde de eventuellt tas i bruk även i andra delar av Finland.
  • Gränsen mellan arbete och pensionering är alltför skarp i dag. För att skapa flexibilitet föreslås ett system med förmedling av pensionärers tjänster, ett slags arbetsförmedling för seniorer som vill erbjuda sitt kunnande efter pensioneringen. Tjänsterna kunde erbjudas antingen mot betalning eller som frivilligt arbete.
  • Pensionärerna som målgrupp försummas av många företag. Därför behövs målmedveten marknadsföring till seniorer och en bättre kartläggning av deras behov och preferenser.  
  • I en situation då fler seniorer kommer att bo hemma längre än förut behövs nya modeller för pensionärsboenden. Här ges både inhemska och utländska exempel. Potential finns för projekt där planeringen sker i samarbete mellan byggföretag, pensionärsföreningar och framtida hyresgäster/lägenhetsinnehavare.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen inom informationsteknologin. Endast var tredje finländare som fyllt 75 år använder internet. Då allt fler tjänster överförs till nätet riskerar vissa medborgare att bli utan service. För att underlätta seniorernas internetanvändning ger Henricson flera rekommendationer. Bland annat föreslås skapandet av en nationell standard för informationsteknologiska lösningar för seniorer. Inom ramen för denna kunde leverantörerna erbjuda paket med användarvänlig hårdvara, programvara, driftssäkring och användarstöd.

Syftet med Magmas omvärldsanalys är att förutse och kartlägga centrala faktorer som på tio års sikt påverkar pensionärernas liv. Faktorerna är så många, att vissa av nödtvång behandlats endast kortfattat och några frågeställningar helt utelämnats av utrymmesskäl. Gruppen pensionärer är dessutom mångskiftande eftersom den omfattar medborgare med en åldersskillnad på upp till 40 år. Det säger sig självt att levnads- och verksamhetsförutsättningarna för en så heterogen grupp är mycket varierande. Genom analysen och rekommendationerna hoppas Magma kunna bistå de organisationer som på olika sätt stöder pensionärerna och dessutom hjälpa seniorerna själva att påverka sin framtid.

Läs hela studien här.