Invandrare som företagare – erfarenheter från Finland
I Sverige sysselsätter invandrarföretagare 200 000 personer, i Finland är motsvarande antal bara drygt 10 000. Magmas nya utredning visar att invandrarföretagarna är en bortglömd resurs i vårt land. Företagen växer långsamt, företagarna har svårt att bilda nätverk med majoritetsbefolkningen och det finns stora brister kontakterna mellan invandrarföretagarna och myndigheterna.
Över hälften av Finlands företagare med invandrarbakgrund kommer från våra grannländer Ryssland, Sverige och Estland. Från de här länderna är även invandringen störst. Också bland invandrare från Mellanöstern är företagsamheten allmän. Somalierna utgör en betydande invandrargrupp, men i Finland liksom det övriga Norden blir somalierna sällan företagare – i motsats till läget i exempelvis USA. I allmänhet har invandrare från Afrika en låg företagarbenägenhet i hela Nordeuropa. Detta beror delvis på diskrimineringen på arbetsmarknaden. Utan fungerande nätverk är det svårt både att få jobb och att verka som företagare.
I slutet av år 2012 fanns det i Finland drygt 11 500 invandrarföretagare, enligt Statistikcentralens uppgifter. Den avgjort största delen av företagen är mycket små och sysselsätter en eller några få personer. Svårigheten att bilda fungerande nätverk till den finländska befolkningen bidrar till att bromsa tillväxten, liksom bristen på kapital. Företagens tillväxt bromsas också av invandrarnas bristfälliga språkkunskaper och deras ovana vid att handskas med myndigheterna i ett välfärdssamhälle med strikta normer och begränsningar.
Den här undersökningen av företagare med invandrarbakgrund bygger på djupintervjuer med nästan 50 företagare i olika delar av Finland och är den största undersökningen i sitt slag i vårt land. Utredare är fil. mag. Katja Bloigu. Yrittäjänä Suomessa – maahanmuuttajataustaisten yrittäjien kokemuksia utkommer på finska med sammandrag på svenska. Utredningen pekar på både styrkor och svagheter i det finländska företagsklimatet sett från invandrarsynpunkt. En central slutsats är att invandrarna som företagare är en outnyttjad resurs i en tid av låg ekonomisk tillväxt. Såväl invandrarna själva som nationalekonomin skulle dra nytta av en förbättrad rådgivning som sporrar till att förverkliga realistiska företagsidéer.
Välfärdsstaten förvirrar
Företagare med invandrarbakgrund kommer ofta från samhällen där företagandet är en naturlig inkomstkälla, eftersom välfärdsstatens skyddsnät saknas. De är vana vid att ansvara för sin egen utkomst. Många av de intervjuade i denna undersökning ser företagandet som ett naturligt val för sig själva och sin familj, men skyddsnäten i välfärdssamhället hindrar en expansion. För invandrarföretagarna är det svårt att förstå att de anställda kan sjukskriva sig relativt lätt eller, som några företagare säger, ”att folk kan få betalt för att sitta hemma”. I deras ögon sporrar välfärdssamhället inte medborgarna till hårt arbete och inte heller till företagande.
Att starta ett företag är lätt i Finland. Företagarna uppskattar de tjänster samhället erbjuder. Till fördelarna hör att man ”inte behöver känna de rätta personerna” för att kunna be om en tjänst och inte heller behöver ”betala en slant för att komma vidare”. För den som är van vid korruption och svågerpolitik kan den relativa rättframheten i det nordiska samhället kännas som en frisk fläkt. Däremot är många invandrarföretagare överraskade över de strikta regelverk och den byråkrati som präglar de nordeuropeiska välfärdsstaterna. Också de höga arbetskraftskostnaderna är en chock för många när de vill utvidga verksamheten. Ofta är det lättast eller säkrast att fortsätta bedriva verksamheten bara i liten skala.
De flesta företagarna betonar betydelsen av språkkunskaper. Utan språkkunskaper är det svårt att skapa nätverk, förstå marknaden, kommunicera med kunderna och förhandla med myndigheterna. Utredningen visar att invandrarföretagare behöver gedignare språkkunskaper än löntagare.
Svårt att bilda närverk
Förutom kunskaper i finska och i vissa delar av landet svenska behövs också en förståelse för hur samhället fungerar. Här är invandrare som fått något slags utbildning i Finland i en mycket bättre position än de som bara har gått på korta kurser. Den som har fått sin yrkesutbildning i det nya hemlandet får samtidigt förståelse för hur arbetslivet och arbetsmarknaden fungerar, knyter viktiga kontakter och lär sig mycket om marknaden för varor och tjänster. Det ligger i Finlands intresse att satsa på yrkesutbildning av invandrare och att utforma utbildningen så, att den sporrar till företagande.
Språkkunskaper, kännedom om samhället och kunskaper om kulturellt betingade beteendemönster påverkar invandrarföretagarens möjligheter att få finansiering och att hitta samarbetspartner. Ensam är ingen företagare. Många företagare ser svårigheten att hitta partner som ett av de största problemen. Den finska kulturen upplevs som sluten och en utländsk företagare bemöts ofta med misstänksamhet.
Trots problemen klarar sig många invandrarföretagare riktigt bra, visar undersökningen. Det kan bero på personliga egenskaper och ett unikt kunnande, eller på uthållighet och envishet. En stark önskan att lyckas och en förmåga att uthärda osäkerhet hjälper alla företagare, vare sig de är invandrare eller representerar majoriteten av befolkningen.
Erfarenheterna av kontakter med myndigheterna har varierat i hög grad, från trakasserier och rasism till en god och vänlig betjäning. Särskilt stora är problemen för företagare inom restaurangbranschen. Av myndigheterna efterlyser företagarna i denna utredning respekt och service av jämn kvalitet.
Skräddarsydda åtgärder behövs
Alltför lite har gjorts i Finland för att främja företagsamheten bland invandrare. Samhället erbjuder högklassig rådgivning för blivande företagare över lag, men kunskaperna om och förståelsen för den speciella situation som en invandrare befinner sig i saknas ofta. Särskilt viktigt vore det att hjälpa invandrarföretagarna att bygga upp nätverk till den finländska befolkningen. Bristerna i dagsläget leder till att landet går miste om nya företag, att många företagare inte vågar nyanställa och låta företaget växa samt att det uppstår onödiga kulturkrockar till skada för både företag och kunder.
För en invandrare kan det ta upp till 8 – 10 år från inresedatum att etablera sig i arbetslivet. Det visar att hindren fortfarande är många både för dem som söker ett arbete och dem som önskar starta eget. Resultaten av Yrittäjänä Suomessa pekar på några åtgärder som behövs i det finländska samhället vad gäller utvecklingen av rådgivning och utbildning. Förbättrade kunskaper om den finländska arbetsmarknaden och företagandets villkor samt tidiga kontakter med arbetslivet gör det lättare för den nyinflyttade att ställa upp egna mål och motiverar till yrkes- och språkstudier i det nya hemlandet.
De åtgärder som behövs är inte dyra att genomföra. De förutsätter framför allt positivare attityder till invandrare och empati: förmågan att beakta den speciella situation som en invandrare befinner sig i när han söker sin plats i det finländska arbetslivet.
