En Volkswagen-modell bra för Finlands ekonomi

Sixten Korkman fick i fjol statens informationspris för att han målmedvetet har strävat efter att göra nationalekonomin och globala ekonomiska fenomen begripliga för den stora allmänheten. På Magmas lunchseminarium den 4 februari gav han skäl för premieringen. Han skulle kommentera sin senaste bok Euro, valuutta ilman valtiota, men inspirerades av moderatorn, Björn Sundell, till en analys av det ekonomiska läget i världen och Europa och Finlands ekonomiskt trängda situation.

Sixten Korkman är i dag Professor Of Practice i ekonomi vid Aalto-universitetet och tidigare VD för det finska näringslivets forskningsinstitut ETLA. Åren 1995–2005 var han generaldirektör för Ecofin, det vill säga EU:s råd för ekonomiska och finansiella frågor.Och innan det överdirektör på Finansministeriet 1989–1995. Korkman är också styrelsemedlem i Magma.

Han är en verklig tungviktare när det gäller att analysera världsekonomin och Finlands regerings insatser för att trygga välfärden.

– Höja skatten eller minska utgifterna? Där har vi dagens utmaning. Den nordiska välfärdsmodellen är populär i Finland. Därför finns det gränser för hur mycket utgifterna kan kapas. Dessutom är ekonomin i dagsläget bräcklig. Regeringens planer på att spara ytterligare 3 miljarder genom ökade skatter och ytterligare nedskärningar nästa år är ingen bra lösning. Det behövs mera tid.

Korkman sätter fingret på den ömma punkten. Och det är regeringsprogrammet som är alltför känsligt för konjunkturer och för mycket beroende av hur ekonomin utvecklar sig. När det har gått sämre än planerat uppstår problem.

– Regeringen borde ha formulerat målsättningarna så att de inte är beroende av konjunkturutvecklingen, säger han och levererar två odödliga citat: Det ena av president Mauno Koivisto: "All politik är alltid fel." Det andra: "Av skadan blir man arg." Men man borde kanske bli vis.

Sixten Korkmans visa recept är att återskapa förutsättningarna för en tillväxt, gå in för 0-lönesjusteringar under överskådlig framtid och satsa mer på "start ups", det vill säga nya företag.

Bankunionen ett steg i rätt riktning

I sin färska bok konstaterar Sixten Korkman att beslutet om en bankunion inom EU är ett steg i rätt riktning.

– EU:s monetära union EMU var ingen bra idé, åtminstone inte som den förverkligades. Den innebar ett hopp rakt ut i det okänd och motiveringarna till att den grundades höll inte. Många av de problem vi nu sett under finanskrisen gick inte heller att förutse när euron instiftades. Greklands bankrutt är bara ett exempel.

Bankunionen är den största förändring som gjorts i EU, säger han, även om det i den finns många svåra frågor att lösa. Bland annat måste bankerna klara nya stresstester för att kunna vara med så att bankunionen kan börja med rent bord, utan krisdrabbade, konkursfärdiga finansinstitut.

Korkman jämför med banksystemet i USA, där det inte är tillåtet för staten att gå in och stöda bankerna. Om finansieringssystemet bryter samman uppstår en problematisk situation. Det är i första hand ägarna som ska ta smällen. Åtminstone borde det vara så.

– Det finns en logik för en centralfond och en effektiv beslutsmekanism. Ingen kan ge exakta svar när nästa bankkris uppstår. Hoppas det tar länge. Bankkriserna tenderar komma en gång per generation, säger han.

Hög utbildningsnivå Finlands möjlighet

President Sauli Niinistö påminde vid Riksmötets öppnande om skuldbördan och konstaterade att regeringen och riksdagen står inför en krävande uppgift då det gäller att balansera den offentliga ekonomin så att förtroendet för ekonomin och framtiden bevaras.

Sixten Korkman framhöll vid Magmaseminariet att alla regeringar tyckt om att skuldsätta sig, ta del av tillgångarna och skjuta bördan på kommande generationer. Men han påminde också om att den offentliga skuldsättningen i Finland varit på måttlig nivå, också om vi nu hamnat på den sluttande branten.

– Euforin att skuldsätta sig över öronen och bli rik har alltid funnits. Men att det är en risk som leder till en katastrof har bankkrisen som började med Lehman Brothers konkursvisat.

Att konsekvenserna blev ödesdigra också i Europa och i Finland behöver knappast tilläggas. Men med tanke på framtiden är Korkman i sin kristallkula inte helt uppgiven. Han sneglar på en tre procentig tillväxt i USA och hoppas att utvecklingen där ska kunna dra Europa upp ur träsket. Ett faktum är nämligen att den världsdel som det ekonomiskt går sämst för just nu är Europa.

– Bostadsmarkanden i USA håller på att återhämta sig, återindustrialiseringen och robotiseringen har tagit fart.
Här hemma i Finland ser Korkman trots ökade inkomstklyftor och svag tillväxt ljus i tunneln.

– Prognoserna om jobb som kan komma att elimineras kan slå fel. Det uppstår nya jobb. Vi borde i Finland ha goda möjligheter att höja produktiviteten. Därför att vi har en relativt hög utbildningsnivå, säger Sixten Korkman.

Han vet vad han talar om så professor vid Aalto Universitet han är:

– Min erfarenhet är att Finland blir bra mycket bättre när ungdomen tar över och vår generation förpassas till mindre ansvarsfulla uppgifter.