Magmas integrationsseminarium den 16 februari bjöd på en hjärndos om invandringens samhällspolitiska konsekvenser och flyktingkrisens aktuella utmaningar. Föreläsarna Jan Saarela, Juhana Vartiainen och Kristiina Kumpula kom med tankeväckande fakta och åsikter som visade att det rent av kan vara överdrivet att för Finlands del tala om en kris. Den fjärde inledaren Alexis Kouros kritiserade flyktingpolitiken som missriktad altruism.
Nyfinländare kan stimulera exporten
- De som kommer borde integreras så snabbt som möjligt. Om de inte får en naturlig plats i samhället innebär det stora ekonomiska problem, sade Jan Saarela vid Magmas seminarium om invandringens samhällsnytta. Saarela är professor i demografi vid Åbo Akademi i Vasa.
Det är svårt att ge exakta siffror för vad flyktingarna kostar samhället, trots att olika beräkningar har gjorts. Men Saarela menar att ju snabbare invandrare har möjlighet att få jobb, desto mindre blir kostnaderna.
I slutet av fjolåret räknade man med att det i Finland bor 323 000 invånare med ett annat modersmål än finska eller svenska. Statistiskt har denna grupp svårare att placera sig på arbetsmarknaden. Men det finns undantag, som i Närpes, där en större del av de manliga nyfinländarna finns i arbetslivet, jämfört med ursprungsbefolkningen.
En möjlighet som Saarela ser i den uppkomna situationen är att försöka dra nytta av de nyanländas specialkunnanden, inte minst för våra exportdrivna företag. Exempelvis i Sverige och Danmark har man försökt beräkna de uppskattade positiva effekterna av invandringen för exportindustrin.
- Det är svårt att ge exakta siffror, men klart är att här finns möjligheter. Både vad gäller kontaktnät och språkkunskaper kunde företagen gynnas. Där kan man till exempel tala om Iran som är en enorm marknad, som just öppnats upp för omvärlden. Men det gäller för företagen att vara medvetna om möjligheterna och utnyttja resursen rätt.
Magma studie 2/2011- Invandringens samhällsekonomiska konsekvenser
Viktigt sysselsätta flyktingarna
Vad kostar invandringen? Det är en brännhet fråga som saknar entydigt svar. 600 miljoner per år, är den senaste uppgiften. Men Juhana Vartiainen säger att det blir betydligt dyrare om vi misslyckas med integrationen.
Avgörande är om 20 procent eller 70 procent av invandrarna är sysselsatta om tio år.
Vartiainen avfärdar argumenten att Finland befinner sig i en stor kris:
- Tänk dig att vi har en fotbollsplan med 150 personer och så smyger sig en extra person in och resten påstår att det nu är slutspelat. Utmaningar finns men att tackla dem kräver vettiga metoder.
Han efterlyser en integrationsplan och språkundervisning för att luckra upp arbetsmarknadspolititiken via en smidigare inkörsport för flyktingarna. Det skulle innebära lägre löner i början och lärlingsavtal.
- Det finns en generell benägenhet att försöka bygga brandmurar mellan den vanliga arbetsmarknaden och annat. Jag tycker det är bättre att flyktingarna finns på den vanliga arbetsmarknaden även med något lägre löner och att man satsar på utbildning, säger Vartiainen.
Juhana Vartiainen är emot alla åtgärder som försvårar integrationen. Avgörande för både en god integration och därmed att de ska börja betala igen för sig är att de faktiskt stannar i landet. Samtidigt planerar regeringen att begränsa möjligheterna till familjeåterföreningar, vilket knappast har en positiv inverkan på integrationen.
- Tanken att en finländare inte skulle få in sin äkta make och barn i landet känns omänsklig och mot mänskliga rättigheter. Om jag bara kan ska jag försöka jobba emot förslaget.
Kvotflyktingar och asylbeslut är missriktad altrusim
Alexis Kouros med rötter i Iran har bott i Finland sedan början av 1990-talet. Han kom som nybliven läkare och har senare bytt bransch till media. I dag är Kouros chefredaktör för Finlands enda engelskspråkiga nyhetstidning, Helsinki Times.
Kouros har följt flyktingfrågan under sina år i Finland och har bestämda uppfattningar, som inte alltid kan kallas för politiskt korrekta.
- Systemet med kvotflyktingar borde slopas och hjälpen fördelas jämt mellan flyktingarna där de befinner sig, sade han.
Med det uttalandet avser han flyktinglägren.
- Vi ska avstå från att integrera asylflyktingar och istället utbilda dem och förbereda dem för att återvända hem och delta i återuppbyggnaden av sitt eget samhälle, lyder Kouros bestämda råd.
Asylsystemet ska inte heller användas som ett medel för integration, argumenterar Kouros, eftersom en omlokalisering av flyktingarna inte är en lösning utan skapar ett nytt ett problem.
- Finlands välfärdssystemär byggt för dem som bor här och raseras om landet tar emot tiotusental med flyktingar. Det är en missriktad altruism, slår han fast.
Röda Korsets största insats sedan kriget
Generalsekreteraren för Finlands Röda Kors Kristiina Kumpula sade på integrationsseminariet att det senaste året varit en intensiv period. På över 100 platser har man med hjälp av 8000 frivilliga kunnat härbergera flyktingarna.
- I Finland registrerades senaste år 32 478 flyktingar. 62 procent är irakier, 16 afghaner, 6 somalier, 3 syrier och 2 albaner. Det är ändå en bråkdel av den totala flyktingkrisen.
Kumpula berättade att under 2015 uppskattas 60 miljoner människor ha tvingats fly sin hem på grund av krig och konflikthärdar. De mest utsatta länderna var Syrien, Irak, Afghanistan, Somalia.
- Enbart i Syrien finns 8 miljoner flyktingar, av dessa befinner sig 5 mijnoner i flyktingläger i grannländerna, 1,7 procent har flytt till Europa.
Det bästa sättet att hjälpa är enligt Röda Korsets generalsekreterare en förbyggande biståndsverksamhet. För Finlands del försvåras hjälberedskapen av att Finland kraftigt skurit ned på sin biståndshjälp.
Antalet flyktingar som under årets första månader anlänt till Finland är drygt 1300, vilket tyder på att flyktingströmmen inte når upp till samma storlek som 2015.
Artikelbild: Röda Korset
