Nyheten om att Finska Notisbyrån lägger ned sin svenska verksamhet från årsskiftet har med undantag av ett par inlägg passerat oförmärkt. Att den nationella notisbyråns (STT) finska vd Mika Pettersson anser det vara en svensk domänförlust har inte väckt några kommentarer. Ändå handlar det om att en gedigen nyhetsservice på svenska upphör. Och därmed översättningsservicen från finskan, internationell nyhets- och sportbevakning och inrikespolitiska nyheter och artiklar.
De nordiska länderna har varit viktig en del av FNB:s nyhetsbevakning, både då det gäller nyheter om de nordiska länderna och Finlandsbilden i dem. Ett särskilt ansvar har varit att förmedla information om det svenska i Finland. Utan denna nyhetsbevakning riskerar Finland i dessa trolltider hamna i nyhetsskugga i de övriga nordiska länderna.
När avtalet med FNB sagts upp upphör också nyhetsbyråns svenska nyheter i Yles. Efter att Yle gått med i STT för att rädda dess ekonomi har också Svenska Yle kunnat använda FNB:s tjänster. Den nationella och tvåspråkiga nyhetsbyrån, som verkat i 130 år, blir enspråkigt finsk och nyhetsutbudet på svenska i Finland minskar.
Mediehusen KSF Media och HSS Media sade upp samarbetet med FNB i våras. Som orsak har uppgetts att man i stället för översatt material velat satsa på något eget som bättre beaktar de finlandssvenska förhållandena. I stället har de tillsammans med Åbo Underrättelser på mobil bas grundat en egen medietjänst, Svensk Presstjänst, som inlett sin verksamhet nu i november.
Det är nu upp till bevis för Svensk Presstjänst. Förmår byrån med en mobil gräsrotsprofil leva upp till kraven på en nyhetsbyrå? Den utvärderingen kan göras någon gång nästa år.
För en ny aktör inom nyhetssektorn har fördelningen av stödet för medier på minoritetsspråk stor betydelse. Det är en summa 500 000 euro som delas mellan nyhetsproduktion på svenska och på samiska. I år fick FNB 400 000 och SPT 40 000.
Att ett sådant stöd existerar beror på att presstödet i Finland 2008 omformades till ett stöd som ges till de politiska partiernas egna medier. I de andra nordiska länderna tryggar presstödet utsatta tidningars existens. I Sverige föreslår den nationella medieutredningen att stödet ska uppgå till ca 732 miljoner kronor och vara plattformsneutralt.
I Finland har partierna redan från förut ett partistöd.
Mediernas ekonomiska situation är i dag en helt annan än 2008, vilket väl motiverar ett återinfört presstöd. Det skulle vara ett tillskott som kan trygga samhällsnyttiga tidningars utgivning i en ekonomisk svår situation.
Med ett presstöd skulle mediehusen också kunna upprätthålla en nationell nyhetsbyrå på två språk.
Frågan borde vara en angelägenhet också för de finlandssvenska mediehusen. Att tillhandahålla nyheter för finlandssvenskarna på deras eget språk är tveklöst en domän att slå vakt om.
Men bilden av Finland som ett tvåspråkigt land är också ett gemensamt nationellt intresse – oavsett språk.
