Du såg kanske nyhetsbilderna från den italienska ön Lampedusa senaste vecka.
Närmare 600 afrikanska båtflyktingar i protestmarsch på väg mot den lilla öns geografiska mittpunkt. Och med höjda röster det enda rop som flyktingar kan formulera: ”Frihet!”
Lampedusa ligger söder om Italien, i Medelhavet, närmare Afrika än Europa. Det är en liten ö, och på denna lilla ö har de italienska myndigheterna rest ett flyktingläger för 850 personer. I lägret bor cirka 2000 personer. Det har sina orsaker. Lampedusa har blivit sinnebilden för Fästning Europa. Det är här som många av de afrikanska båtflyktingarna landar under sin jakt efter ett annat liv.
Öbefolkningen är kritisk till flyktinglägret. De säger att lägret skrämmer turister på flykten. De protesterar också häftigt mot den italienska regeringens planer på att öppna ett nytt flyktingläger på ön. Den konservativa regeringen under Silvio Berlusconi för dock en stenhård immigrationspolitik, och Lampedusa är ett led i denna politik.
För påbudet från Rom är enkelt. Det lyder: fånga, visitera, avvisa. Italiens problem är också Finlands problem, men här läser vi sällan om Lampedusa - eller för den delen om Frontex?
Frontex är en gränsskyddsagentur som patrullerar längs de europeiska kusterna och som tvingar båtar fullastade med afrikanska flyktingar att återvända till det land som de kom ifrån. Frontex samarbetar med stater som Libyen och Algeriet. Enligt uppskattningar som har gjorts av FN landade cirka 67 000 båtflyktingar i Europa år 2008. Det var 60 procent mer än under år 2007. Åtminstone 1500 dog under båtfärden.
Italien, Cypern, Grekland och Malta vill nu ha hjälp av EU för att hantera flyktingströmmarna. För några veckor sedan i Prag krävde de fyra länderna ett ökat finansiellt stöd till Frontex. Man vill också sluta nya avtal med utgångsländerna för att lättare och snabbare kunna återbörda flyktingarna till deras hemländer. För omedelbar avvisning av båtflyktingar är Europas starkaste gemensamma melodi år 2009. Detta avspeglas mycket tydligt i ett dokument från september 2008 som i ungefärlig översättning heter ”Europeisk pakt kring invandring och asyl”.
Det är en beklämmande titel på ett problematiskt dokument. Det är ett problematiskt dokument därför att flykten från Afrika till stor del beror på en europeisk subventions- och konkurrenskultur som gör europeiska lanbruksprodukter dyra i Afrika medan afrikanska lantbruksprodukter blir ointressanta i Europa. Problemet med båtflyktingarna ligger förstås inbäddat i denna problematik.
Stigande välfärd i Afrika skulle med betydande sannolikhet reducera båtflyktingarnas antal på ett dramatiskt sätt. Ett exempel i samma ärende kan hämtas från den amerikanska kontinenten där den stora invandringen av illegal arbetskraft från Mexiko till USA har minskat i takt med förbättrade levnadsförhållanden, ökad medellivslängd och stigande medellöner i Mexiko.
Allt detta känns så självklart att det inte borde sägas - och ändå bör det sägas igen när vi nu hör ropen från Lampedusa eka över den europeiska kontinenten.
