Asylsökande utmaning i invandringspolitiken
Invandringen till Finland har sett olika ut under åren. I dag är en ökad mängd flyktingar det
dominerande inslaget.
I de fall invandringen är arbetskraftsrelaterad anser Inrikesministeriet att det finns ett behov
på arbetsmarknaden. Men också situationen på utvandrarlandets arbetsmarknad spelar in.
För arbetskrafts och andra invandrare inom EU är det förhållandevis lätt att få ett
uppehållstillstånd.
Kvotflyktingarna i sin tur kommer sällan från EU, de är personer som FN:s
flyktingkommissariat UNHCR betraktar som flyktingar eller andra i behov av internationellt
skydd. Finland har länge haft en kvot på 750 personer, dock steg kvoten till 1050 under året
2014 på grund av kriget i Syrien. En kvotflykting har flyktingstatus redan vid sin ankomst.
De som inte fått flyktingstatus men som ändå är på flykt från sina hem är de asylsökande.
Enligt internationella överenskommelser förpliktas Finland och andra EU-länder att ta emot
asylsökande som behöver internationellt skydd.
Asyltopp 2015
Medan de två första slagen av invandrare kan kontrolleras genom kvoter och en oattraktiv
arbetsmarknad kan man inte säga det samma om dagens asylsökande.
Av inrikesministeriets webbplats framgår att de som sökte asyl 2014 var 3 651 medan de år
2015 var 32 476. I dagens läge kommer de flesta asylsökandena från Somalia, Irak och
Afghanistan.
Migrationsverket har skilda processer beroende på vad orsaken till det önskade
uppehållstillståndet är och en person som vill ha uppehållstillstånd till exempel på grund av
arbete är i en helt annan situation än en asylsökande eller kvotflykting.
För de asylsökande finns det ingen garanti för någonting, det handlar bara om att vänta på
resultatet av myndigheternas behandling av ansökan, att de fysiskt befinner sig här
garanterar inte ett uppehållstillstånd.
När en asylsökande anländer måste denna ansöka om asyl hos polisen eller
gränskontrollmyndigheten som sedan börjar utreda den sökandes identitet och vilken väg
denna kommit till från sitt hemland till Finland.
Majoriteten nekas asyl
I flyktingförläggningar som kommunerna ställt i ordning inväntar de asylsökande besked.
Sedan början av 2016 har den genomsnittliga behandlingstiden för ansökningarna varit 160
dygn. Omkring 60 procent av de asylsökande får avslag på sina ansökningar och tvingas
lämna landet.
Enligt Helsingin Sanomat har de asylsökande irakierna, somalierna och afghanerna största
procentuella chans att få ett positivt svar på sin ansökan. Vilka folkgrupper som får
uppehållstillstånd beror på situationen i landet de kommer i från. Eftersom inrikesminister
Petteri Orpo nyligen uttalade sig om att Somalia, Afghanistan och Irak nu anses vara säkrare äntidigare så kommer detta påverka besluten om uppehållstillstånd. Utrikesministeriets
webbplats avråder från att resa dessa länder, vilket tyder på att länderna knappast blivit
säkrare.
Försök att begränsa invandringen förekommer också på andra sätt.
Avtalet mellan EU och Turkiet som gör det möjligt att skicka tillbaka immigranter som
olagligt invandrat till EU är ett försök att organisera flyktingströmmarna. De som inte får asyl
och inte har rätt att stanna inom EU skickas tillbaka medan EU lovar att te emot en ny
flykting från ett flyktingläger.
Till EU och till Finland kommer långt fler flyktingar än de är som får stanna eftersom vi inte
kan ta emot alla. De flesta är överens om att invandringen måste organiseras och i någon
mån begränsas.
Kommentar
Stängsel förskräcker
Planerna på att bygga stängsel för att hålla ute de som olagligt kommer över gränsen gör
många förskräckta. Men hur skiljer sig egentligen en mur från det systemet vi har nu, om
man ens kan se det som ett enhetligt system. Vi tar emot flyktingar som sedan bor på
förläggningar medan de väntar på svar från myndigheter. De som inte är så lyckliga att de
får asyl får vända hem medan deras plats tas av en ny sökande i hopp om att få stanna i vårt
land. Strömmen av dem som behöver asyl tar aldrig slut och vem har rätten att avgöra vilka
människor som skall få stanna och vilka som inte skall få.
Varför ser vi det som acceptabelt att skicka tillbaka människor efter att våra myndigheter
har gjort en så kallad individuell bedömning av deras situation och konstaterat att de finns
möjlighet för dem att överleva i sitt hemland men däremot känns det oetiskt att stänga dem
ute och inte låta dom komma hit och få en ärlig chans.
Källor
http://www.migri.fi/tyoskentely_suomessa
http://www.intermin.fi/fi/maahanmuutto/muuttoliike_suomeen
http://yle.fi/uutiset/interior_minister_defends_official_view_of_iraq_as_safe_for_returnees/8897406
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/grekland-skickar-tillbaka-flyktingar-och-migranter-till-turkiet
http://www.hs.fi/kotimaa/a1441244829390
http://pakolaisapu.fi/pakolaisuus/pakolaisuus-suomessa/
