Så var det bevisat:
Invandringen är värdefull
En färsk undersökning om invandringens betydelse för näringslivet som gjorts i Österbotten stöder de slutsatser som Jan Saarela drog i en Magmautredning från 2011. Nina Dahlbäck i Vasabldets Kommenterar (4.3)
Vad vore Österbotten utan invandrare? Betydligt fattigare än i dag, visar en rapport om invandringens ekonomiska effekter.
Landets tolfte president Sauli Niinistö fick kritik för att han inte nämnde tvåspråkigheten i sitt installationstal. Men Sauli Niinistö teg också om andra framgångsfaktorer i det finländska samhället. Som invandringen, och invandringens betydelse på ett såväl ekonomiskt, socialt som kulturellt plan.
Niinistö hade kanske haft nytta av den rapport som Institutet för hälsa och välfärd (THL) presenterade dagen innan den högtidliga installationen.
I rapporten slår forskarna fast att invandrarnas arbetsinsats väger tungt i ett nationalekonomiskt hänseende. För att tala klarspråk: Ett mångkulturellt Finland är ingen ekonomisk belastning. Tvärtom.
Kaarina Reini, som kartlagt de regionalekonomiska effekterna, noterar bland annat att den österbottniska ekonomin skulle förlora 100 miljoner euro utan invandrare (Vbl 1.3). Den största smällen skulle metallindustrin få ta.
100 miljoner - det motsvarar ungefär den tunga skuldbörda som kriskommunen Jakobstad bär på sina axlar.
På riksplanet handlar det förstås om ännu större summor. Utan invandrarnas insats skulle hela landets bruttonationalprodukt krympa med 2,9-3,4 miljarder euro på lång sikt. Det är ett belopp som i stort motsvarar de sparkrav som staten ställs inför i vår.
Men rapporten innehåller också andra intressanta siffror med stor och dold potential. Om andelen arbetslösa var lika låg bland invandrarna som bland befolkningen överlag skulle Österbottens bnp-värde kunna växa med ytterligare 10 miljoner euro.
I den svartvita samhällsdebatten förvandlas invandringen ofta till en belastning. Vi ska naturligtvis inte blunda för utmaningarna men nu finns det forskning som pekar i en annan riktning, bort från det negativa. Den färska THL-rapporten stöder för övrigt de slutsatser Jan Saarela, docent på Åbo Akademi, drar i en Magmautredning från 2011. Saarela visar att invandringen inte behöver vara en börda för samhället. Det finns till exempel inte fog för påståendet att invandrarna skulle lägga beslag på lokalbefolkningens jobb.
I sitt installationstal betonade den nya presidenten välfärd och ekonomisk tillväxt. Han sade: Välfärd får vi bara njuta av så länge vi växer; som individer, som nation och som ekonomi. Vi behöver mod att skapa ekonomisk tillväxt. [...] Tillväxten måste ske på människans och naturens villkor. Finlands befolkning blir allt äldre och landet behöver unga krafter. Samtidigt står mer än 30 000 finländska unga helt utanför samhället.
Det finns ingen motsättning mellan ett Finland där integrationspolitiken syftar till att sysselsätta alla medborgare och ett Finland som med full kraft motarbetar utslagningen bland unga. Frågan är bara: Har landets ledande politiker mod att på allvar lyfta fram betydelsen av den förstnämnda framgångsfaktorn - det mångkulturella, mångspråkiga Finland?
PS: I svenskan har adjektivet värdefull fler än en betydelse. I första hand för det tankarna till att nånting har stort ekonomiskt värde. Men värdefull kan också vara synonymt med ovärderlig. Att till exempel invandringen är ovärderlig betyder helt enkelt att den har ett ytterst stort värde; den är värdefull på ett sätt som knappast kan mätas enbart i pengar.
