Demokrati som moralisk viljeyttring

Våra nordiska välfärdsstater har präglats av visioner om ljus, värme och trygghet för alla. Välfärdsstaten med sina institutionaliserade former för omsorg och delaktighet har varit rationellt uppbyggd och utgått från färdiga lösningar för livets olika situationer. Men i dagens samhälle är dessa visioner inte längre självklara.

En bok av professorn i livsåskådning vid Göteborgs universitet Ola Sigurdsson som utkom i början av 2000-talet har bevarat sin aktualitet. Sigurdson synar i "Den lyckliga filosofin" det svenska folkhemmet i fogarna och finner att rationalitet, samförstånd och centralism varit utmärkande för samhällsbyggare som Herbert Tingsten, Alva och Gunnar Myrdal och Ingmar Hedenius. I den lyckliga demokratin fanns inga meningsskiljaktigheter. En skön ny värld låg bortom horisonten, där folket kunde lita på att en teknisk expertis skulle administrera samhällets till allas bästa.

Men rationaliteten och samförståndet förslog inte till att fråga efter hur den enskilda människan hade det. Och det är den svaga punkten i det svenska folkhemmet, menar Ola Sigurdsson och skriver:

"Respekten för människan, meningen med livet och värdigheten utgör det moraliska fältet i den moderna västerländska kulturen. Människans identitet är social snarare än individuell och kan inte beskrivas utan att de människor som omger henne också tas med i beskrivningen."

Den svenska demokratiutredningen, "En uthållig demokrati", som utkom 2004 och i reviderad from 2007 är ett dokument i samma anda som Sigurdssons syntes till folkhemmet. I motsats till motsvarande byråkratiska utläggningar har demokratiutredningen visionen som sitt grundtema. I stället för att som brukligt är förespråka demokrati av nytto- och effektivitetsskäl, har utredningen valt att lägga en moralisk grund för sitt demokratiska program. Ordföranden, den tidigare kulturminister Bengt Göransson, har lagt personlig prägel på utredningen.

Den nya demokratins grundbultar är medborgarandan och medborgardygderna och tilltron till en dialog som kungsvägen till ett värdigt samhälle. "Demokratin är en individuell viljeakt, en bekännelse till ett människovärde", skriver utredningen och motiverar valet av en moralisk grund med övertygelsen om att alla människor har lika värde.

Om demokratin ska vara något utöver det formella systemet förutsätter det en viss värdegemenskap. Det räcker inte att förankra demokratin i lagar. Demokrati är också ett moraliskt tillstånd och som sådant beroende av att moralen har sin grund i ett för människor meningsfullt livssammanhang.

"Det viktigaste ordet i demokratin stavas varken jag eller du utan vi - ömsesidigt beroende av varandra och förpliktande att lösa våra konflikter fredligt, demokratiskt".

Den nya politiska tanke som demokratiutredningen innehåller är ett avståndstagande från uppfattningen om att det är den politiska elitens uppgift att bygga samhället. I stället förespråkar demokratiutredningen en dialog mellan beslutsfattare och vanliga människor.

Ola Sigurdson är inne på samma tankebanor i sin vision av ett rättvisare samhälle när han hävdar att individen och kollektivet är beroende av varandra. Människans föreställning om det goda livet är beroende av andra människor, likaväl som hennes identitet som människa är det. Det goda livet är intimt förknippat med frågan efter det goda samhället - etik och politik hänger samman. Att vara aktiv samhällsmedborgare är inte det samma som att vara överens om det goda livet. Medborgarskap handlar om att lära sig vara oense, men ändå respektera varandra och kunna samarbeta.

Den postmoderna välfärden byggs inte uppifrån med färdiga direktiv, som fallet var för det moderna välfärdsbygget, utan nedifrån. Den moderna välfärden var en trygghetens välfärd, den postmoderna måste vara en frihetens välfärd. Den moderna välfärden var en rationellt uppbyggd, systematisk och överskådlig välfärd, en ordningens välfärd.

Den postmoderna välfärden måste få vara en oordningens välfärd med mångfald och brokighet.

Tänkvärda tankar om demokrati och välfärd i ett samhälle som är mitt upp i ett brytningsskede.

Böcker:
Sigurdson, Ola: Den lyckliga filosofin; etik och politik hos Hägerström, Tingsten, makarna Myrdal och Hedenius: Stockholm Symposium. 2000
En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet: Den svenska demokratiutredningen, 2004: ordförande, Bengt Göransson.