Brister i svenskspråkig mentalvård
Bristerna är stora i mentalvården på svenska särskilt i huvudstadsregionen, visar en ny Magma-studie. Patienterna upplever ofta att de måste tala finska för att tas på allvar eller för att komma vidare i vårdkedjan. Språkproblemen kan leda till missförstånd och risken för felaktig diagnos ökar när parterna inte förstår varandra.
Mentalvården har genomgått stora förändringar i Finland under de senaste 20 åren. Tyngdpunkten har förskjutits från sluten vård på sjukhus till en öppen vård som förutsatt omfattande tjänster från kommunernas sida. Den här förändringen tog fart samtidigt som den ekonomiska krisen under första hälften av 1990-talet medförde nedskurna resurser. I praktiken är den öppna vården än i dag till stora delar outvecklad, och därför lämnar många patienter vårdinstitutionerna utan att få den hjälp de behöver i det öppna samhället. Detta gäller oberoende av modersmål.
Särskilda problem uppstår för de svenskspråkiga. Magmas utredning visar att brister i den svenska servicen förekommer i alla regioner. I huvudstadsregionen är problemen störst och bristen på kunskaper i svenska omfattar alla personalkategorier i vården. Svårigheten att få vård på svenska i östra och västra Nyland och Österbotten berör främst läkar- och psykiatertjänster. Situationen i Åboland är relativt god språkligt sett för de patienter som når fram till den psykiatriska enheten inom Åbolands sjukhus i Pargas. När läkartjänster köps från privata bolag är bristen på svensk service stor.
Utredningen genomfördes för Magmas räkning av Eini Pihlajamäki, utvecklingschef vid Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området. De patientintervjuer hon gjort runt om i Svenskfinland presenteras i Magma-studien "De talar finska över huvudet på mig" – perspektiv på svenskspråkig mentalvård. Här berättar personer som lider av psykisk ohälsa om missförstånd i vården, om svårigheterna att beskriva situationen för en läkare som vill tala finska eller engelska och om känslan av att avfärdas som en "besvärlig typ".
Att få tid till en psykiater verkar vara svårt då man först måste anlita den allmänna öppenvården och psykiatriska poliklinikens övriga tjänster. Svårigheterna att få läkartid och patienternas oro över att bli utan vård leder till att vissa tar till drastiska åtgärder, t.ex. gör självmordsförsök eller hotar med självmord.
Magmas utredning avslutas med ett antal förbättringsförslag. För att trygga vården föreslås grundandet av ett kunskaps- och resurscentrum för psykiatri och mentalvård på svenska. Centret skulle i samarbete med befintliga regionala vårdorganisationer ta initiativ till olika åtgärder. Vidare föreslås att alla tvåspråkiga kommuner och samkommuner gör upp en språkstrategi som inbegriper social- och hälsovården inklusive mentalvården.
Rapporten lanserades 23.1.2013 i Helsingfors. Rapportens författare Eini Pihlajamäki.
Särskilda rekommendationer ges för huvudstadsområdet där bristerna är störst. Bland annat förutsätts att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS tar ansvar för att antalet svenskspråkiga avdelningsplatser motsvarar behovet, att Helsingfors stad grundar ett mentalvårdsteam i anknytning till den svenska primärvården och att kommunerna och HNS inrättar ett språkbrukstillägg så att användningen av svenska i arbetslivet premieras.
Angeläget ämne
Tankesmedjan Magma har under sin fyraåriga existens fokuserat på områden där svenskan i Finland är särskilt utsatt eller där kommunikationen på modersmålet är speciellt viktig. Genomgripande reformer planeras som bäst på regeringsnivå för hela social- och hälsovården. De motiveras med såväl ekonomiska som hälsopolitiska argument, men motiveringarna formuleras av politiker, tjänstemän och experter, inte av patienter eller brukare. Därför var det naturligt för Magma att i denna utredning fokusera på medborgaren, människan, individen.
Lanseringsseminariet var väl besökt.
Det individorienterade perspektivet motiveras också av att människan i vissa situationer är särskilt sårbar och även särskilt beroende av att få uttrycka sig på sitt modersmål. Det gäller i allra högsta grad mötet mellan läkare och patient i livets olika skeden.
Utredningen visar att svensk- och finskspråkiga patienter inte är jämställda inom mentalvården. Därför är det viktigt att åtminstone en del av rekommendationerna åtgärdas i snabb takt. Magma önskar också att slutsatserna i utredningen beaktas i samband med de övergripande reformer inom social- och hälsovården som är under arbete i vårt land.
