Tvåspråkig skola som hot

I en nyss utkommen rapport kartläggs de samiska ungdomarnas (13-17 år) språkanvändning i Utsjoki. Eller snarare de samiska tonåringarnas användning av det samiska språket. Rapporten är ingen uppmuntrande läsning.

Utsjoki är Finlands samiskaste kommun, den enda kommunen i landet där samerna är i majoritet. Samiska är ett officiellt språk i den tvåspråkiga kommunen, där man har rätt till service på finska eller samiska. Det finns två samiska daghem och samiska används också som undervisningsspråk i grundskolan, för den som väljer att gå i samisk klass. Från högstadiet ges undervisningen på finska för i alla fall en del av de samiska eleverna. Skoladministrationens språk är finska, liksom språket för gemensamma aktiviteter i skolans regi. I gymnasiet undervisas alla ämnen på finska, förutom det samiska språket.

Rapporten visar hur skolmiljön som helhet blir finskspråkig, även för de samiska ungdomarna. Alla utom en av de elever som deltog i undersökningen uppgav att de talar mest eller enbart finska på rasterna och under skolvägen. Flera elever uppgav att de talar finska även med sina samiska lärare i situationer utanför klassrummet. Det är endast i klassrummet som det talas samiska - ifall samiska används som undervisningsspråk.

Utanför skolmiljön dominerar likaså finskan. Bristen på samiskspråkiga aktiviteter och medier gör att även starkt samiskspråkiga unga använder finska. Ungdomar verkar inte hitta till det samiskspråkiga medieutbud som främst produceras i Norge. Samiska används på fritiden endast om ungdomarna deltar i den (enda) samiskspråkiga föreningen Sámi Siidas aktiviteter, eller i någon ungdomsaktivitet på norska sidan.

Ser man på nuläget förefaller framtiden rätt så dyster i Finlands samiskaste kommun. Samtidigt är det intressant att alla de samiska ungdomar som deltog i undersökningen ville att deras egna barn skulle lära sig samiska. Attityderna gentemot språket var positiva: ungdomarna var beredda att öka sin egen språkanvändning med sina egna barn och också sätta barnen i samiskt dagis och samiskspråkig skola. Några till och med föreslog att skolan borde förbjuda användningen av finska för att stärka samiskan.

Frågan är dock ifall språket klarar sig till nästa generation. Ifall familjerna inte aktivt väljer att överföra språket till sina barn, och ifall vare sig skolan eller fritiden kan bjuda på samiskspråkiga domäner, är det troligen ett utarmat språk dagens ungdomar har att överföra till sina egna barn då den dagen kommer.

Den viktigaste språkdomänen utanför hemmet är skolan. Magma kommer under våren 2013 att se närmare på frågan om en- eller tvåspråkiga skolmiljöer, och vilka positiva eller negativa konsekvenser olika lösningar kan få.

Läs hela rapporten här:

Riitta Taipale: Utsjoen saamenkielisten nuorten kielenkäyttö, 2012
http://www.samisiida.org/govat/doc/selvityssuominet.pdf