Bengt Kristensson Uggla som är Amos Anderson professorn i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi slår ett slag för bildningen i sin bok Gränspassager som utkom i våras. Boken kan läsas som en fortsättning på Kristensson Ugglas tegelsten på 500 sidor, Slaget om verkligheten, som kom ut redan för tio år sedan. Den har kommit i en ny upplaga och med ett nyskrivet avsnitt med titeln Världen mellan World Trade Center och Utøya. Författaren skildrar världen efter Europas dominans och ger en god överblick över en tid full av motsägelser.
Kristensson Uggla fastslår att vi lever i en tolkningens tidsålder, som kännetecknas av globalisering och en datateknologisk revolution. Trots yttre hjälpmedel är ändå förmågan att tolka en avgörande kompetens i vår tid. Frågan som infann sig Slaget om verkligheten om hur vi ska förstå att vi tolkar världen så olika går som en röd tråd genom Gränspassager. Kristensson Uggla reflekterar över varför bildningen verkar vara en bristvara trots att vi lever i ett kunskapssamhälle.
Att vara bildad hänger samman med förmågan att vara hemmastadd i skilda världar och att kritiskt kunna väga olika tolkningar mot varandra för att på så vis utveckla en välgrundad övertygelse. Det handlar om en gränsöverskridande kompetens.
Författaren betonar betydelsen av diskussionen om bildning i vår tid och i synnerhet den kritiska tolkningen som kunskapens uppdrag i ett nytt globaliserat samhälle där gamla gränser mellan discipliner, deras territorier och olika vetenskapliga perspektiv inte längre går att upprätthålla.
Kritiken riktas såväl mot kultur- och samhällsvetenskaperna som humanioras monopol på bildningsbegreppet. Ekonomi och etik är inte olika discipliner utan skilda perspektiv på samma problem.
Kristensson Uggla åberopar en policyrapport från Carnegie Foundation vid Stanford University som hävdar att en bred humanistisk bildning är en nödvändig resurs och som borde ingå i varje ekonomistuderandes grundutbildning.
Det går stick i stäv med uppfattningen om att de som studerar företagsekonomi tänker mer instrumentellt, mer sällan diskuterar kursinnehållet utanför lärosalarna, läser färre böcker vid sidan av kurslitteraturen samt besöker färre konstutställningar, konserter och teaterföreställningar än andra jämförbara studerandegrupper. Ekonomistuderandes tendens att ensidigt fokusera på en framtida karriär – "everything is business" - har en isolerande och menlig effekt.
Men också humanister isolerar sig. De har utvecklat en ensidigt teoretisk kunskapskultur och ointresse för samarbete med andra aktörer i samhället. Därför måste den integration som eftersträvas bli ömsesidig och ta formen av en process där båda parter är beredda att förändras.
Kristensson Uggla sammanfattar behovet av integrerat tänkande i tre slutsatser: ett analytiskt tänkande, nödvändigheten av att kunna se mångtydigheten hos ett fenomen och att använda olika referensramar och en, självreflekterande förmåga att undersöka mening och sammanhang. Tolkningsmedvetenhet förutsätter att man känner sig själv och kan ta ansvar för sina tolkningar, skriver han.
En av behållningarna i boken är avsnittet om sambandet mellan kultur och ekonomi. Som det anstår en Amos Anderson professor utgår Kristensson Uggla från Amos Anderson och hans livsverk. Arvet efter Amos utmanar oss att ta på allvar de möjligheter och dilemman som uppstår vid försök att koppla samman ekonomi och kultur. En förutsättning är att man gör upp med den barlast i form av förutfattade meningar om än den ena och än den andra disciplinen. Att förvalta Amos arv är att ständigt blicka framåt och öppet söka nya möjligheter att agera.
Att kulturpolitiken ofta hamnat i en återvändsgränd beror enligt författaren på att man inte kunnat skilja på nytta och självändamål. Det gäller att inse att kultur och ekonomi inte går att reducera till varandra eller utesluta varandra. Utan tillsammans kan de skapa en dynamik som präglas av deras ömsesidiga relationer.
Är då kultur lönsam? Det är ingen lätt fråga att besvara, menar Kristensson Uggla. Men båda sidor har att vinna på om ekvationen går att lösa. "Visst är det något märkligt med ett välfärdssamhälle som vårt, som fortsätter att vara så helt upptaget av frågor om materiell tillväxt - och som samtidigt inte tycker sig ha råd med kultur och konst."
Amos Anderson hade. Och hans vilja var att vi också skulle ha det.
Gränspassager är bok värd att läsa och begrunda. Inte minst för att den visar på nyttan av en bildning i bred bemärkelse. Och lyfter fram betydelsen av ett samspel mellan och en förståelse för olika discipliner.
Bengt Kristensson Uggla
Slaget om verkligheten – Filosofi, omvärldsanalys, tolkning av Bengt Kristensson Uggla
Symposion 2002
Bengt Kristensson Uggla
Gränspassager – Bildning i tolkningens tid 2012
Santérus Förlag
