Jag kommer ihåg en bild från min barndom. Ett ljust och trevligt rum. Doften av citron och färskt bröd. En kvinna står mitt i rummet med radband i handen, huvudduk och ett lugn som formligen strålar fram! Ni vet, det är min mormor! Hon ber. Jag sitter och iakttar varje rörelse hon gör. Upp och ner, handflator rör sig och verkar ha sitt eget liv. Jag andas knappt, för bara om jag är tyst får jag vara med och titta. Dessutom, före jag ens får komma med måste jag tvätta mig, mitt ansikte, mina händer och fötter. ”Varför måste jag det?” frågade jag som den sjuåring jag var, jag ville inte ha några onödiga tvättstunder!
Min mormor sa till mig: ” När vi står framför Gud ska vi vara rena i själen, att tvätta vår kropp påminner oss att man inte får tänka fula eller dumma tankar, speciellt inte när vi ber.” Så där satt jag förundrad och tittade och fylldes av ett underbart lugn och en trygghet. När sista bönen blev sagd och mormor tog upp sitt radband, sin bönematta och satte huvudduken så som hon annars brukar ha, säger hon: ” Gå nu och lek med Mira, och säg till Ivana att komma på kaffe!”
Jo, allting är som vanligt, med ett leende springer jag ut över gatan och till mormors grannar och ropar högt ” Ivana, mormor säger att du ska på kaffe till henne, gå nu!” Idag vet jag att Mira och Ivana är katoliker. Jag visste inte då, ingen har sagt eller tänkt på det.
Vår religionuppfostran får vi av våra närmaste, tycker jag. Som all annat egentligen. Jag fick min av min mormor och min farmor. Mycket Gudfruktiga kvinnor som läste Kur’an och kunde alla surer utantill. De steg upp och de la sig ner med Guds namn på läpparna. Båda två har lärt mig att Islam respekterar andras tro och levnadssätt. Kloka kvinnor.
Dessa kloka kvinnor har uppfostrat kloka barn som blev mina föräldrar, tack och lov! Jag bara hoppas att jag har lyckats ge mina barn samma värderingar som mina föräldrar och deras föräldrar gav mig!
Det här inlägget blev resultatet av mina funderingar kring diskussioner som har pågått på senare tid, åtminstone här i Österbotten . Är Islam ett hot mot Kristendomen?
Vad som än står i Kur’anen eller Bibeln kan det tolkas beroende av din inställning och syn på världen utanför. Vad vi än säger eller gör kan man tolka ur egen synvinkel och förvränga eller missförstå det rätta budskapet. Jag har många gånger tidigare poängterat vikten av att vi människor är ansvariga för vad vi gör. Döm inte religionen för någonting som människorna själva står för, nämligen handlingarna i det verkliga livet.
Om vi alla skulle vara varma troende personer, skulle vår värld vara en mycket bättre plats oavsett vilken religiös övertygelse vi har!
