I Bosnien, eller i fd Jugoslavien har nyårsfirande alltid varit en stor grej! Som barn gick vi omkring i en glädjeyra och med en förväntan som inte riktigt kunde beskrivas med ord! Över natten skulle våra gator översköljas med gatuförsäljare som till höger och vänster bjöd ut pynt, godis och alla de underbart glittrande sakerna! Rostade kastanjer doftade överalt!
Man firade inte jul, inte bajram heller (en muslimsk helg i Bosnien), inte officiellt i alla fall. Men nyåret väntades med pompa och ståt och länge efteråt kunde man höra om festen som blev av det året. Vi har alltid haft en julgran. Fast vi är muslimer. Min mamma var lika intresserad av att pynta den som vi barn var! Vi kallade den inte för julgran, utan bara gran och den pyntade vi strax före nyåret.
Som muslim har jag just firat kurban bajram (som det kallas på mitt språk) eller Eid al-Adha som det heter på arabiska. I år inträffade den en dag före lillajul. Bajram är en stor helg i vår familj och säkert i många andra muslimska familjer också. Vi besöker våra släktingar, blir bjudna på mat, barnen får presenter av sina föräldrar, småpengar och godis av dem som de önskar glad bajram. Låter det bekant? Visst! Vid varje högtid oavsett religion så är familjen i centrum. Barnen är de som mest väntar på bajram. Julen är barnens helg också! Våra föräldrar, mor- och farföräldrar är då vid vårt middagsbord eller vi hos dem. Det spelar ingen roll vad som firas. En doft av godhet och känsla av hopp kan man känna i luften under juletid. Samma doft som jag känner under ramadan månad och bajram helgerna…
Jag tänker njuta av den här tiden, av den känslan som infinner sig vid varje bajram eller jul.
God Jul och ett Gott Nytt År kära vänner!
