Kenneth Myntti tar fasta på Magmas undersökning om invandrares inställning till svenska i sin ledare i Vasabladet 20.5.2009:
Ska invandrarna själva tvingas ta fajten med myndigheterna för att få tillgång till det svenska i Finland? Svar nej. Vi måste ha egna operativa styrkor som bankar på dörrarna och ändrar direktiv.
Intresset för den svenska kulturen och det svenska språket är stort bland unga och välutbildade invandrare i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors. Klart över hälften av de tillfrågade vore intresserade att lära sig svenska och ännu fler, 67 procent, uppger sig vara redo att lära sig svenska om det kan underlätta deras karriär i Finland.
Många ser också svenskan som en språngbräda till viktiga sociala kontakter och affärsmöjligheter. Det visar en undersökning som tankesmedjan Magma har låtit göra i samarbete med tidningen Helsinki Times. Frågorna har ställts till 510 personer, som representerar 79 olika nationaliteter och 71 olika språk. Kunskapen om det svenska i Finland visade sig vara förvånansvärt god. Över 80 procent känner till att det finns mer än ett officiellt språk i Finland och nästan lika stor del gissar att andelen svenskspråkiga rör sig kring sex procent. Många vet att Finland fram till 1809 var en del av Sverige och att det i dag finns ett komplett utbildningssystem och massmediautbud på svenska. Närapå hälften av de tillfrågade instämmer i påståendet om att det svenska utgör en väsentlig del av det finländska samhället.
Nepaleserna verkar vara den grupp som av någon anledning är mest tillvänd till det svenska, men intresset att lära svenska är stort också bland ryssarna, indierna och kineserna. Könsmässigt finns ingen skillnad. En av svenskans största potentialer verkar ligga i att språket är lättare att lära sig än finska. 70 procent av de tillfrågade instämmer i påståendet.
Undersökningen är värd en mässa då vi ju i denna välvilliga inställning hos invandrarna verkar ha just den dolda potential som vi länge har sökt efter. Att de stora utomeuropeiska utvandringsländerna Indien, Kina och Ryssland är nyfikna på det svenska i Finland är en enorm resurs som - rätt hanterad -kan bli den räddningsplanka finlandssvenskarna så innerligt behöver.
Magma och Helsinki Times har med undersökningen lett i bevis att resurserna för den svenska kulturen och samhällsstrukturen inte bara ska sökas bland de medborgare som officiellt har registrerat sig som svenskspråkiga. Teorin om den smältande isflaket blir ovidkommande om vi anammar idén om att den svenska tillväxten finns utanför det strikt svenska.
Hur tas då resursen tillvara i dag?
Tja, på tidningens webbsidor helsinkitimes.fi berättar Martin-Éric Racine från Québec i Kanada att han blev intresserad av det svenska då han fick höra att människor som behärskar båda inhemska språken har lättare att få toppjobb. Han gjorde det de flesta av oss skulle ha gjort i hans ställe - han sökte sig till arbetskraftsbyrån för att få plats på någon kurs i svenska. Men här blev det kalla handen.
- Finska var det enda de kunde erbjuda mig. Emellertid har jag vistats i Finland i mer än tre år och därför skulle jag inte alls kvalificera mig för en språkkurs, säger han i intervjun.
Men så lätt gav sig Racine inte. Han har i ett eget initiativ till arbets- och näringsministeriet föreslagit att de utlänningar som redan har klarat finskans nivå fyra borde beredas plats också på arbetskraftsutbildning i svenska. Det var han som närmade sig ministeriet, inte ministeriet som närmade sig honom.
Är det så här det ska gå till? Ska invandrarna själva tvingas ta den fajt med myndigheterna det tydligen kräver att få tillgång till det svenska i Finland? Naturligtvis inte. Vi måste ha egna operativa styrkor i Svenskfinland, politiska och organisatoriska, som bankar på dörrar, stiftar lagar och ändrar myndighetsdirektiv på ett sådant sätt att invandrarna lättare kan integreras i de finlandssvenska samhällsstrukturerna.
Svenskan är grundlagsmässigt likvärdig med finskan. Följaktligen borde svenskans serveras sida vid sida med finskan också till de människor som har valt att flytta till vårt land.
Att svenskans upplevs vara lättare att lära sig än finskan borde tvärtom bidra till att fler utlänningar väljer svenskan till och med som första språk. Således kunde Racines förslag kompletteras med en klausul om att utlänningar som redan har klarat erforderlig nivå i svenska kan beredas plats på finskkurs.
Kenneth Myntti
