På den finska webbplatsen för forskning av etniska relationer går debatten het om invandrarnas språkval i integrationen. Debatten har utlösts av en färsk undersökning om invandrarnas språkundervisning som gjorts vid centralen för den tillämpade språkforskningen vid Jyväskylä universitet.
Ryska invandrare vill lära sig språk
Undersökningen publicerades i samband med det integrationsforum som Institutet för Ryssland och Östeuropa ordnade i veckan. Enligt undersökningen behövs ett samarbete på bred front för att språkundervisningen för invandrare ska vara effektiv. I dagens läge är den alltför inriktad på arbetsmarknadens behov. Det finns behov av att i större utsträckning beakta invandrarnas egen livssituation och på så sätt bättre integrera dem i samhället.
De ryska invandrarna är inte det stora problemet. De har över lag en god utbildning och en gynnsam åldersstruktur och ett intresse av att lära sig språk. Något som också bekräftas av den undersökning som Helsinki Times i samarbete med Magma tidigare i vår gjorde bland i Finland bosatt utlänningar. Det stora problemet för inflyttade ryssar är en arbetslöshet på 27,6 procent. Bland utländska medborgare är den 17,8 och omkring 9 procent i hela landet. Ryska är Finlands tredje språk, de ryskspråkiga är ca 49000, eller 0,8 procent av befolkningen.
Svårt för invandrare lära sig finska
I en paneldebatt på integrationsforumet vittnade solmaliern Aden Aden om att många invandrare inte förmått lära sig finska, trots genomgången kurs. Dels beror det på att många invandrare kommer från en agrar miljö och saknar skolgång, dels finns det många äldre bland de inflyttade. Men en delorsak är också upplägget av studierna och undervisningsförmågan hos lärarna. I takt med att arbetskraftsinvandringen ökar finns det uppenbart behov av att se över språkundervisningen för invandrare.
Svenskan i skottgluggen.
I den debatt om invandrarnas språkundervisning som tagit fart på nätet har svenskan utpekats som en försvårande faktor vid inlärningen av landets språk. Att invandrare i svenskspråkiga regioner tvingas lära sig svenska är vansinnigt och leder till att de aldrig kan kvalificera sig för något arbete, skriver Richard Järnefelt och klämmer i med att " tvingas lära sig en dialekt som talas av mindre än fem procent innebär slutet för all integration". Enligt Järnefelt lider invandrarna av svenskans ställning, vilket också förklarar ointresset att lära sig det nya landets språk.
Turkiskan Yonca Ermutlu, som bott aderton år i Finland, kommenterar svenskans roll som integrationsspråk. Hon kommer också att blogga för Magma.( Klicka på bloggar för att läsa andra intressanta inlägg kring invandringstemat.) Yonca har själv erfarenhet av hur bristande kunskaper i svenska begränsat hennes yrkesplaner, eftersom hon inte haft möjlighet att lära sig svenska.
Yonca Ermutlu anser att det inte skulle vara något problem om hela Finland i praktiken var tvåspråkigt. Det är inte finlandssvenskarnas fel att invandrarna i integrationssituationen har svårt att lära sig finska. Det är samhällets sak att se till att tvåspråkigheten fungerar, menar hon och flaggar för en utveckling i en mångspråkig riktning.
