Attityden till svenskan har försämrats, språket är helt enkelt inte ”inne” bland finskspråkiga unga. Närmare 30 procent väljer bort svenskan i studentskrivningarna som en följd av att det blivit ett frivilligt att skriva ämnet. Det i sin tur har lett till att studentexamensnämnden i svenska fått sänka nivån för godkänt. Många har inte mer kunskaper än turistnivån.
Det här står att läsa i den vöråbördige DN-journalisten, Henrik Brors’, artikel om svenskan som tappar mark i Finland. (se länken nedan) Helst så dystert är läget inte som Brors utmålar, åtminstone inte i ljuset av Taloustutkimus aktuella undersökning om svenskans ställning.
Obligatorisk svenska ska finnas både i grundskola och gymnasium anser hälften av de tillfrågade. Den yngsta ålderskategorin, 15‑24 år, är för obligatorisk svenskundervisning (60 procent). Däremot ska svenskan förbli frivillig i studentskrivningarna, endast 38 procent anser att det var fel att avskaffa obligatoriet.
Finska medier har i sina kommentarer till undersökningen visat ett speciellt intresse just för begreppet ”pakkoruotsi”. I de flesta fall har kommentarerna varit sakliga, som t.ex. i Helsingin Sanomats nätupplaga (se länken nedan). Medan kommentarerna i bloggosfären mestadels kännetecknats av en hånfull attityd.
Att finns ett motstånd mot att återinföra den obligatoriska studentsvenskan är på inget sätt överraskande, snarare en logisk följd av opinionsklimatet. Då är det i och för sig mera överraskande att det, i synnerhet bland de yngre, finns ett uttalat stöd för tvångssvenska i grundskolan.
Att svenskan ska vara frivillig i studenten är kanske inte så märkligt om man ser det ur ett Kuopio- eller Joensuu-perspektiv. Där svenskan inte hör hemma i vardagen finns det knappast heller någon orsak att uppfatta den som ett måste.
Om man å andra sidan analyserar motståndet mot en obligatorisk svenska i studenten i ljuset av en del andra iakttagelser i Taloustutkimus undersökning kommer man lätt till en annan slutsats. En överväldigande majoritet (85 procent) anser att landets ledande politiker bör kunna svenska, att tjänstemän bör avlägga språkprov i svenska och Finland har nytta av sin tvåspråkighet (67 procent). Hur står detta i korrelation till en frivillig studentsvenska? Var ska ledande politiker och tjänstemän rekryteras? Om inte svenskan är attraktiv som valbart ämne i studentskrivningarna finns risken att personer för ledande positioner kommer att rekryteras ur smal, språkkunnig krets.
Sett ur ett finlandssvenskt perspektiv bekräftar undersökningen de farhågor många haft; någon återvändo till gångna tider med svenska som ett obligatoriskt ämne i studentskrivningarna finns inte. Att konstatera faktum handlar om att inse att det är det frivilliga tillvalet som gäller. Utmaningen blir därför att visa på de möjligheter och den rikedom som svenskan de facto innebär för hela Finland. En stor majoritet (74 procent) anser allt fortfarande att det svenska språket är en väsentlig del av det finländska samhället och nästan lika många (72 procent) tycker att det skulle vara skada om svenskan och den svenska kulturen dör ut.
Folkmajoritetens vision av ett tvåspråkigt Finland förutsätter frivilliga uppoffringar. Från alla parter.
Ruotsalaislehti: Suomalaisnuoret osaavat enää turistiruotsia
