Bland de högutbildade invandrarna i huvudstadsregionen finns det ett stort intresse för landets svenska kultur och för att lära sig svenska. Det konstaterar Niclas Erlin i en ledare i Västra Nyland (27.5.)med hänvisning till den undersökning som tankesmedjan Magma gjort tillsammans med tidningen Helsinki Times.
"Frågan är hur väl samhället lyckas tillmötesgå behovet av undervisning i svenska.
I undersökningen deltog 510 personer som representerar 79 olika nationaliteter och 71 olika språk. Fyra femtedelar av de svarande bor i Stor-Helsingfors och majoriteten av dem har en högskoleutbildning i botten.
Klart över hälften av personerna säger att de är intresserade av att lära sig svenska och hela 67 procent uppger att de är beredda att lära sig språket ifall det underlättar deras karriär. 70 procent antar att de lättare skulle lära sig svenska än finska.
Däremot finns det bland invandrarna en tveksam inställning till att sätta barnen i svenskt dagis, men två tredjedelar av de svarande anger ändå att det är ett alternativ de kunde tänka sig.
Invandringen innebär en stor potential också för det svenska Finland. Situationen är ingalunda ny. De svenska trakterna har genom tiderna tagit emot mänskor från annat håll. Tyskar, valloner, ryssar, ester, judar och svenskar har strömmat in genom hamnarna och vikarna, de finskspråkiga från grannsocknarna.
Många assimilerades i den svenska befolkningen. Kusttrakten, inklusive dess städer, har alltid varit en smältdegel.
Och än glöder massan i degeln. Det ser vi på de mer svenska orterna, där många av nyfinländarna blivit en del av (också) den finlandssvenska vardagen.
Men det märks också i den finskdominerade verkligheten. I till exempel Blomängens skola i Botby i östra Helsingfors sägs eleverna representera åtminstone 15 olika språk. Att den svenska skolmiljön upplevs som attraktiv måste ses som ett gott tecken.
Två frågor är nu mycket aktuella. För det första: Vilken är inställningen bland finlandssvenskarna till invandring, egentligen? En allmän uppfattning är att den är förhållandevis god, bättre än hos finländaren i gemen, men stämmer det i verkligheten?
Den andra frågan är hur väl samhället lyckas tillmötesgå behovet av undervisning i svenska och överhuvudtaget kommer emot då invandrare eller nyfinländare vill glänta på dörren till de svenska rummen. Tillåter man dem att göra det och släpps de in?
Tankesmedjan Magmas chef Nils Erik Forsgård konstaterar i sin kommentar till den aktuella undersökningen att det råder ett skriande behov av information om möjligheterna att integreras på svenska, åtminstone i huvudstadsregionen.
På Magmas hemsida skriver "en från huvudstadsregionen" att invandrare i skribentens hemkommun får välja svenskt dagis endast om de tidigare har bott i Sverige och barnen redan kan svenska. Så får det förstås inte vara, om det håller streck.
I Raseborg har drygt 20 fullmäktigeledamöter med Midiya Zahir Hatam (SFP) som första undertecknare lämnat in en motion om att staden ska se till att invandrare också i praktiken själva ska få bestämma vilket språk de vill lära sig. I texten sägs att de flyktingar som senast anlänt till regionen endast getts möjlighet att lära sig finska, "till skillnad från tidigare tradition".
Motionen har ännu inte besvarats, men flyktingkoordinator Börje Mattsson, på vars bord motionen nu landar, uppger att praxis inte har ändrats. Svenskan och finskan bjuds fortfarande ut parallellt.
När det gäller flyktinggrupper är målet att alla medlemmar ges undervisning i ett och samma språk. Den principen gäller t.ex. de burmeser som anlände till Hangö och Ekenäs 2007 respektive 2008. De har fått undervisning i finska.
Det är förstås individens bästa som ska avgöra vilket språk som först lärs ut. Någon schematisk modell kan inte tillämpas.
Problematiken dras till sin spets på orter där svenskan är stark: Är det närmiljön eller finskans dominans i landet som helhet som är det viktiga? Det ena gynnar integration på hemorten, det andra öppnar kanske dörrar på ett större område.
På hösten ska Magma närmare titta på integrationen av invandrarna i de finlandssvenska miljöerna. Initiativet är välkommet."
http://www.vastranyland.fi/ledare/r%C3%A4tten_att_l%C3%A4ra_sig_svenska_1925029.html
