En kommentar till undersökningen om hur invandrare förhåller sig till det finlandssvenska

Magmas analys bör betecknas som en grundläggande attitydundersökning kring invandrare och deras syn på det svenska språket och på den svenska kulturen i Finland. Den absoluta majoriteten av de som har svarat på frågorna är högutbildade och har en studie- eller arbetskraftsrelaterad bakgrund.

Resultatet är entydigt: Det finns ett betydande intresse för den svenskspråkiga kulturen och för det svenska språket bland högutbildade invandrare i framför allt huvudstadsregionen. Undersökningen visar också mycket tydligt att det råder ett skriande informationsglapp kring integrationsmöjligheter på svenska i städer och i kommuner i huvudstadsregionen.  Frågan är om informationsbristen bottnar i resursbrister, i okunskap eller i direkt ovilja.

Tre element framträder mycket tydligt i den nu aktuella undersökningen:

1. Det svenska språket och den svenskspråkiga kulturen attraherar i stor utsträckning unga invandrare från utomeuropeiska länder. I statistiken framträder ett mönster som visar att det är invandrare från de globalt sett stora utvandringsländerna Indien, Kina och Ryssland (samt i viss utsträckning  Nepal) som gärna vill lära sig svenska och som känner sig attraherade av den svenskspråkiga kulturen. I huvudstadsregionen finns redan nu drygt 15 000 ryskspråkiga invandrare, vilket kan jämföras med cirka 34 000 svenskspråkiga. Samtidigt befinner sig den ryskspråkiga befolkningsgruppen stadd i snabb tillväxt. Det finns ingen orsak att tro att utvecklingen i framtiden skulle följa en annan riktning. Kommande informationsinsatser om den svenskspråkiga kulturen bör därför (inte minst av numerära och strategiska skäl) riktas framför allt mot det växande antalet ryskspråkiga i huvudstadsregionen.
2. Kunskapen om samhällssystemet i Finland är relativt stor. Merparten av de svarande vet att man kan genomföra sina skolstudier på svenska och merparten är också medvetna om att man kan läsa svenskspråkiga tidningar och följa svenskspråkig etermedia. En betydande majoritet anser också att det är lättare att lära sig svenska än att lära sig finska. Undersökningen innehåller därför en samtidig och implicit uppfrodran; man måste inte vara en registrerad svenskspråkig medborgare för att ändå kunna tala svenska och vara en potentiell tillgång för den svenskspråkiga kulturen och samhällsstrukturen i stort.  Detta är en aspekt som ofta förbigås i debatten. Frågan är förstås också hur det uppenbara intresset för svenskan kan kombineras med det latenta intresse för dagvård på svenska som undersökningen antyder. Vi talar här sannolikt om ett växande behov av språkbadsdaghem, och då inte bara för den ryskspråkiga befolkningen. (I Helsingfors fanns det per den 31.12.2007 sammanlagt 36 884 barn i åldern 0-6 år. Drygt 30500 var registrerade med finska som modersmål,  2379 med svenska och 2832 med annat modersmål. Av barn med annat modersmål var 750 ryskspråkiga.)
3. Den absoluta merparten av de svarande har inga eller dåliga kunskaper i svenska, men fler än två tredjedelar är beredda att lära sig svenska om det befrämjar deras karriär.  Svenskan är alltså attraktiv i all synnerhet om den befrämjar ett socialt avancemang. Frågan är om minoritetskulturen (på sitt eget språk) kan erbjuda de samhälleliga strukturer som behövs för ett tillfredsställande socialt avancemang.

Till dessa iakttagelser kan fogas en fråga som berör den finlandssvenska självbilden: hur förhåller sig finlandssvenskarna själva till den växande immigrationen?  Magma ser ingen självklar korrelation mellan behovet av en växande invandring och ett eventuellt välvilligt mottagande i de traditionella svenskbygderna. Under hösten 2009 kommer Magma därför att genomföra en attitydundersökning kring invandringen bland finlandssvenskar.

Under hösten 2009 kommer Magma också att göra en specialsatsning på riktad information till den ryskspråkiga befolkningen i huvudstadsregionen.

Rapporten är gjord i samarbete med tidningarna Helsinki Times och 6 Degrees. Ladda ner rapporten här:
Hur förhåller sig invandrare till det finlandssvenska? 1.10 Mb