Engelskan tar över - på vinst och på förlust för svenskan

Språkförsvaret i Sverige kom nyligen ut med en bok om användandet av engelska i reklam och marknadsföring, Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring (2013). Olika författare analyserar engelskans roll i några länder där engelska inte är officiellt språk eller huvudspråk. Språkförsvaret är en ideell organisation som arbetar för svenska språkets ställning i samhället.

Vilka föreställningar och myter finns det om det engelska språket inom marknadsföring? Finns det några vetenskapliga rön, som motiverar användningen av av engelska i reklam och marknadsföring i länder, där engelska inte är huvudspråk eller officiellt språk? Kan det finnas andra motiv? Det är några av de frågor som analyseras i boken.

Leif V Erixell tar i antologin upp förkärleken för engelska namn på byggnader och områden och anser att det gått inflation i anglifiera. Han avslutar sin artikel med en lista på exempel på "den pågående svenska språkliga självutplåningen". Där finns namn som nybygget invid stadshuset i Stockholm "Waterfront buildning", den nya nationalarenan "Friends arena" populärmusikens hus på Djurgården, "Swedish Music Hall of Fame" och reklamen för gamla Sigtuna, "Sigtuna - Where Sweden begins".

Nåja, så mycket bättre är vi nog inte i Finland för den delen. Helsingfors gatubild är som Kjell Herberts fyndigt noterat tvåspråkig, finsk-engelsk.

Sveriges Radios gamle Östeuropakorrespondent Kjell Albin Abrahamsson ondgör sig i en underhållande artikel om hur den dåliga engelskan tillåts breda ut sig och infiltrera den svenska språkmiljön. Han tar också upp problemet med universitetens nedrustning av spårkutbildningen och nämner stora språk som ryska och spanska, som försvinner från alltfler lärosäten.

"Språk är broar ... Språk är att krypa under huden på främmande lands etos, kultur och traditioner. Språkkunskaper är vaccin mot xenofobi, rasism och intolerans. Det är oroväckande och tvärs emot den internationella utvecklingen att små språk lagts ned vid högre svenska läroanstalter. Nu finns det inga små språk, alla språk är stora, mäktiga och omtumlande och värda att lära", skriver Abrahamsson.

Antologins fokus ligger alltså på reklamen, där engelska, som de flesta av oss ofta har anledning att konstatera, används på många konstiga vis. Att det t ex står "Sale" på skyltfönstren när det är utförsäljning är ganska vanligt och är ett sätt försöka göra sig lite extra märkvärdig och internationaliserad.

I boken ingår en intervju som en av Språkförsvarets initiativtagare Per-Åke Lindblom gör med reklamgurun Viggo Cavling. Cavling tar avstånd från från tanken på att engelskan i reklamen skulle kunna vara ett. För honom är detta en icke-fråga, att engelska används i reklam beror helt och hållet på bedömningar av vad som kan tänkas bli den mest säljande reklamen. Används engelska är det helt enkelt för att den anses optimera effekten på dem som reklamen riktas till.

I intervjun hävdar Cavling att engelskan är så mycket mer ordrik än svenskan och därför ger bättre möjligheter att nyansera och variera budskap. Lindblom säger att så inte är fallet. Dessutom är inte känslan för ordens valörer något som utmärker reklamen.

Såld på engelska försvarar sin plats i bokhyllan för dem som i jobbet ställs inför språkval. Innehållsmässigt är den något ojämn och bitvis lite gnällig, men det hör så att säga till sakens natur.

I sammanhanget kan det vara på sin plats att hänvisa till en hemsida på svenska i Finland, www.mediesprak.fi finlandssvenska mediehusen och Institutet för de inhemska språken. Uppdragsgivare är Svensk Presstjänst. Sidan innehåller språkråd med både influenser från engelska och finlandismer och mycket mer. Som exempel kan nämnas två aktuella rutor; den första om ett engelskt uttryck:

En så kallad shoutbox är ett utrymme på en webbsida för korta kommentarer från besökare. Lämpliga svenska benämningar på inlånet från engelskan är kommentarsruta eller, mer vardagligt, hojtlåda... En kommentarsruta är inte detsamma som ett kommentarsfält (eng. comment field eller comments field) det vill säga en "textruta på webbsidor nedanför tidningsartiklar och bloggar avsedd för läsarkommentarer."

Det andra exemplet är från en besvarad fråga så här i påskatider aktuellt finskt ord:

"I går var det aktuellt med "virpominen" igen. Finns det något svenskt ord för "virpoa"? Finns det någon motsvarande ramsa på svenska för "Virpoi varpoi tuoreeks terveeks..."?

Då barnen klär ut sig till påskhäxor och tigger godis hos folk kan man säga att barnen påskar, eller att de går påskkärring.
Någon motsvarande svensk ramsa känner vi inte till. Kanske traditionsforskarna på Svenska litteratursällskapet vet?"

Såld på engelska?
Om språkval i reklam och marknadsföring

Språkförsvaret

Utges av Språkförsvaret med bidrag från Svenska Akademien och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur. 2013.