Världens främsta tankesmedja är amerikanska Brookings, hävdar en rankinglista från University of Pennsylvania. Universitetet har rankat 6 600 tankesmedjor i världen med hjälp av en tusenhövdad internationell "jury". Många europeiska think tanks får goda placeringar, men detta förutsätter att de kommunicerar på ett världsspråk.
Är det meningsfullt att rangordna tankar? Om man kan rangordna värdens bästa talare och mest inflytelserika tänkare, så varför inte? Vad man än tycker om idén att klassificera tankesmedjor, innehåller rapporten från Pennsylvania vissa intressanta iakttagelser. Genom att höra 1 950 sakkunniga i 120 länder visar James G. McGann och hans team vid universitetet inte bara vilka tankesmedjor som höjer sig över mängden, utan också vilka teman som väger tungt. De flesta av världens tankesmedjor är specialiserade och verkar inom sin egen nisch. Ekonomi, t.ex., eller utbildning, miljö och utvecklingsfrågor.
Ettan, Brookings, har ett brett spektrum, från politik och sociala frågor till internationell säkerhet. Mottot är att "stärka den amerikanska demokratin". Tvåan, brittiska Chatham House, är en politiskt oberoende specialist på utrikespolitik. På fjärde plats kommer den första nordiska smedjan, fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm. Först på 142. plats finner vi en finländsk think tank, nämligen Utrikespolitiska institutet UPI.
En förklaring till att de finländska hamnar så långt ned på listan kan vara att få av dem verkar på de stora språken. För att noteras av många medlemmar i en tusenhövdad internationell jury måste material publiceras på ett språk som många i juryn förstår. Därmed mäter rankinglistan egentligen inte vilka tankesmedjor som är bäst, utan vilka som är både bra och har en god täckning. Vill man bli verkligt stor är det bara engelska som gäller.
Analys och påverkan
Tankesmedjor utreder problemställningar, varnar för konsekvenser och analyserar samband. De bygger broar mellan forskning och politik, söker uppmärksamhet för sina rön och försöker påverka. De kan vara politiskt bundna eller obundna, men någon förankring har nästan alla: etisk, ekologisk, humanitär, ideologisk, ekonomisk, etnisk. Pennsylvaniauniversitetets rapport är inte särskilt nogräknad. Många NGO:s finns med som inte motsvarar bilden av en traditionell tankesmedja. Amnesty International kommer på 7. plats och Transparency International som nummer 12. Det är goda betyg för organisationerna, men frågan är om de faktiskt hör hemma på just denna lista.
Pennsylvaniauniversitetet indelar think tanks dels geografiskt och dels tematiskt. Rapporten kallad Global Go To Think Tanks Report and Policy Advice, som publicerades i slutet av januari, innehåller därmed flera rankinglistor. Se http://www.gotothinktank.com/2012-global-goto-tank-index-report/
USA och Västeuropa dominerar – USA med 29 procent av alla "noterade" tankesmedjor och Europa med 28 procent. Bland de europeiska länderna finns ett stort antal tankesmedjor i Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien, över 100 i varje land. Sverige kommer inte långt efter med 77 think tanks. Det låter mycket, vilket tyder på en vid klassificering. För Finlands del noteras 28 tankesmedjor, också det förefaller lite i överkant.
Tung, tyngre, tyngst
Granskar man de olika specialområdena i tankesmedjornas värld står det snabbt klart att "Säkerhet och internationella relationer" hör till de största och tyngsta. Fem i topp kommer alla från den anglosaxiska världen med "Center for Strategic and International Studies" (CSIS) som främsta. Denna anglosaxiska slagsida väcker misstankar om att "juryn" kanske inte varit helt representativ i sin internationalitet.
På området "Internationell utveckling" hamnar Brookings högst än en gång. Här finns en intressant sjätteplacering: Helsingforsbaserade UNU-Wider-institutet, Förenta Nationernas eget forskningsinstitut. Wider är därmed den mest kända Finlandsbaserade tankesmedjan. På 57 plats kommer en "riktig" finländsk institution, Water and development reserach group vid Aalto-universitetet. Inom "internationell utveckling" är den geografiska spridningen för övrigt stor, med många europeiska, afrikanska och asiatiska goda placeringar. Också på området "miljö" verkar tankesmedjor världen över med goda placeringar för Indien, Kenya och Brasilien. På sjätte plats kommer Stockholm Environment Institute, som nummer 29 finner vi danska Copenhagen Consensus Center och som 47:a ett norskt institut, men bland de 70 främsta finns ingen finländsk institution. Varför inte? Är vi dåliga på att nå ut på ett område där vi anser oss ha ett gediget kunnande?
Inom "internationell ekonomisk politik" toppas listan av belgiska Bruegel, och också flera andra kända ekonomiska think tanks är belägna i Bryssel. Inte underligt, med tanke på att staden befolkas av femtontusen EU-tjänstemän och lika många lobbare. Finländska Näringslivets delegation EVA kommer på 48. plats. Inte illa!
Men snudd på skandal präglar området "utbildningspolitik". Hur kommer det sig att Finland, som toppar Pisa-undersökningarna och som har ett erkänt gott utbildningssystem, inte ryms med på listan över de 50 främsta tankesmedjorna inom utbildningspolitik? Ett svar kan vara att vi saknar en think tank på området, ett annat att vi inte lyckats nå ut med information om vårt nationella kunnande.
Vilket det rätta svaret än är, så är det pinsamt. För enligt rankinglistan har till och med Albanien och Lettland välrenommerade think tanks inom utbildningssektorn.
