Innovationerna är på modet här hemma och ute i världen. Innovationer ska lyfta företag, förbättra länders konkurrenskraft och öka hela EU:s slagkraft. I mitten av maj startar en innovationstävling i fem tävlingsklasser här i Finland. Den riktar sig till allt från mikroföretag till storbolag med syfte att spåra nya idéer och uppfinningar som är kommersiellt gångbara. De ska bana väg för framgång antingen på affärsmarknaden eller i välfärdssamhället.
Utan tvivel är innovationerna viktiga, men den euforiska inställningen bortser från att uppfinningar och innovationer har både positiva och negativa konsekvenser. Se bara på finansmarknaden under de senaste femton åren då nya derivatinstrument först gav upphov till stora vinster och sedan till katastrofer som fällde stora och små banker. Datoriseringen och automatiseringen av olika funktioner i samhället har för sin del fått mångskiftande följder, på gott och ont. I verkligheten bär innovationerna inom sig fröet till både fördelar och helt nya problem.
Professor Karl-Erik Sveiby och hans forskarteam vid Hanken belyste nyligen innovationernas olika sidor vid ett seminarium på handelshögskolan. Enligt honom har det i världen getts ut över 30 000 böcker som på ett eller annat sätt tangerar innovationer, och nästan alla betraktar dem som ett positivt fenomen. Boktitlar som "Innovate or perish" och "Innovate or die" pekar på den allmänna inställningen till innovationer som receptet för framgång. Få böcker tar upp riskerna med det nya, det må sedan röra sig om nya energiformer eller tekniska framsteg i bilindustrin. I ett forskningsprojekt vid Hanken har Sveiby och hans team gått igenom de oavsiktliga och oväntade konsekvenserna av innovationer. Ingenstans är de så krassa som på finansmarknaden där risker undervärderades, risktagning premierades och skattebetalarna slutligen tvingades ta hand om räkningen - med stigande offentlig skuldsättning som följd i länder som USA, Storbritannien, Irland, Island och Spanien.
Varför har innovationerna blivit kärnan i en ny frälsningslära, det moderna samhällets framgångsreligion? En orsak är att innovationer ger tillväxt och förnyelse. Utan dem skulle världen onekligen vara tristare och ekonomin glåmigare. Världen, Europa och Finland behöver innovationer. Men om inte förr så borde åtminstone finanskrisen ha lärt oss att innovationer inte kan betraktas enbart som positiva fenomen. Vi behöver, för att citera Sveiby, en mer nyanserad syn på dem. Varje uppfinning som lanseras får mångskiftande konsekvenser i samhället. Att vara innovativ innebär oundvikligen att ta steget ut i det okända. Avvägningen mellan den potentiella nyttan och skadan bör göras så tidigt det bara är möjligt - och inte utgående från fromma förhoppningar.
Redan Joseph Schumpeter, innovationstänkandets fader, såg sanningen för över sjuttio år sedan. Han lanserade begreppet "kreativ förstörelse": När nytt ersätter gammalt sker detta sällan utan lidande. Den sanningen har varit undanskymd de senaste decennierna. När profeterna inom ekonomi och politik alltså nästa gång exalterat ropar efter innovationer för att rädda Finland och Europa undan nolltillväxt och misär, minns då att innovationerna ofta har ett pris. Ibland är det värt att betala, ibland inte.
