I nättidningen www.ostnyland.fi skriver Jan-Erik Andelin (14.2.) om gallupmätningen som slog fel inför presidentvalet:
"Samhällsforskaren Kjell Herberts (ÖN 11.2) har haft bråda tider att förklara den opinionsmätning inför presidentvalet som såg ut att ha gått lite fel.
Tillsammans med Svenska Yle var han inför den andra rundan ute och förklarade att Pekka Haavisto var finlandssvenskarnas man, rentav med tydliga siffror som 58 procent för honom och 42 för Niinistö.
Detta visade sig inte stämma. När rösterna räknades på valkvällen hade svenska Österbotten gett Haavisto ett relativt mycket svagare stöd. Lika gick det i Östnyland. Kommundelar som hade gett Eva Biaudet starkt stöd i första omgången - Lappträsk, Sarvsalö, Borgå skärgård - gick på andra varvet inte så tydligt bakom Haavisto, utan bakom Niinistö.
Det går inte att veta hur varenda finlandssvensk har röstat, säger Herberts. Det är sant. Det är rentav svårt att bedöma hur rösterna har flutit i ett litet röstningsområde.
Ta Sarvsalö. Där gick 114 ortsbor för att rösta - plikttroget i vardera omgången. I den första fick Biaudet och Haavisto tillsammans 46 röster. I den andra omgången, med Haavisto ensam kvar, fick han 27. Men fortfarande vet vi inte om de rösterna kom av före detta Biaudetväljare.
Kjell Herberts tar inte upp fenomenet att finlandssvenskarna så tydligt röstar enligt språk. Om SFP så ställde upp Silvia Modig från vänster eller Björn Wahlroos från höger som Den Finlandssvenska Kandidaten, så skulle många rösta på dem - för språkets skull. Finlandssvenskarna är politiskt tänjbara.
Men går det sedan så att det inte finns någon svenskspråkig kandidat till buds, så är det den innersta politiska åsikten som gäller. Åtminstone i de starkt svenskspråkiga bygderna landar man då uppenbart mer till höger och inte i det rödgröna fält som backade upp Haavisto.
Den felkälla Herberts tar upp, är att webbenkäten gjordes i en krets av människor som (1) är intresserade av samhällsfrågor (2) vill tala om dessa frågor just med Herberts institut och (3) att de kan webben och fixar att fylla i en webbenkät. Att majoriteten av just det sällskapet är för någon som Pekka Haavisto och vad han står för är naturligtvis värdefull information.
Men nu gick det så att den andra kandidaten vann. Så man får anta att den som inte hör till Herberts engagerade - och kanske tongivande - enkätstab då representerar desto djupare lager av andra värderingar.
Svenskfinland riskerar att vara liberalt som glasyren på kakan, i vissa sloganer och ordval, men mera konservativt djupare ner i sockerkakan.
Konservativ är inget fult ord. I själva verket vore det kanske en framgång just för SFP att en dag nominera en modern konservativ som galjonsfigur.
Om det vore bra eller illa överlåter vi åt våra tänkande läsare att tugga på under dagen."
