Presidentinstitutionen i Finland är starkt förankrad i folket. Ett uttryck för det är bestämda förväntningar på presidenten. Presidenten ska inge förtroende, vara en representativ företrädare för sitt land och med sina åsikter vara ett föredöme. Presidentens maktbefogenheter som de senaste åren kringskurits rankas inte lika högt i den presidentvalsmätning bland landet svenskspråkiga som Taloustukimus gjort för Magmas och Yle:s räkning.
Ett presidentval är inte jämförbart med något annat val. Det framgår tydligt i analysen av presidentvalsundersökningen. Sauli Niinistös stöd är nästan lika stort bland de svenskspråkiga som i hela landet. Under flera år har han medvetet eller omedvetet byggt upp ett förtroende på samma sätt som en Kekkonen, en Koivisto och en Halonen gjort. Oavsett hur den partipolitiska kartan ser ut. På en skala från 10 till 0 som svar på frågan vilken kandidat som är bäst lämpad som president får Niinistö 8, Paavo Lipponen 6,8 och Eva Biaudet 6,5.
Sauli Niinistö har det klart starkaste stödet med 31 procent, följd av Eva Biaudet med 23 och Paavo Lipponen med 13 procent.
En mätning gjord i december är förstås inte ett presidentval, men en fingervisning om opinionerna inför valets första omgång den 22 januari.
Anmärkningsvärt är också att 24 procent av de tillfrågade tusen personerna inte bestämt sig utan svarade vet inte. Det här är något som ännu kan utnyttjas i slutet av valrörelsen. Det finns med andra ord röster att hämta till exempel för den eller de som värnar om det svenska. Den frågan ges vid sidan av mänskliga rättigheter, kampen mot rasism och EU:s finansiella kris högsta prioritet i undersökningen.
Uppenbart är Eva Biaudet har lyckats fokusera på frågor som svenskspråkiga väljare anser viktiga.
Ändå har hon i valmätningen inte lyckats mobilisera ett tillräckligt stöd för att vara etta bland dessa väljare. Hon har inte ett odelat stöd i sitt eget parti, 34 procent Sfp anhängare väljer Niinistö, 10 procent Lipponen och 20 procent har inte bestämt sig. Hon har inte heller gått hem bland äldre män och i en del regioner, som till exempel på Åland. Med en slutspurt borde hon alltså kunna kamma hem en stor del av de osäkra.
Av de övriga kandidaterna är det anmärkningsvärt att Pekka Haavisto inte tilltalar väljare utanför Ring tre och att Paavo Väyrynens stöd stannar på några procent. Att Timo Soini är den som minst attraherar svenskspråkiga väljare visar också det att presidentvalet handlar om annat riksdagsvalet.
Ladda ner rapporten här.
