Att regeringspartierna i Finland klart tar ställning för ett tvåspråkigt Finland och ett bevarande av det svenska språkets ställning i skolan är en viktig signal. Svenska behövs i näringslivet, inom förvaltningen och i det nordiska samarbetet. Den sociala och regionala jämlikheten mellan elever i olika skolor kan endast garanteras om svenskans ställning förblir oförändrad.
Tvåspråkigheten är också en del av Finlands kulturella identitet. Det är ett sällan noterat faktum att finskheten har tillförts oerhört mycket genom det svenska, börjande med den västerländska kulturens intåg i Finland samt svenskarnas och finlandssvenskarnas andel i uppbyggandet av en egen nation. En finländsk identitet utan det svenska inslaget och det svenska språket är otänkbar.
Finland knyts till den allt mer globaliserade världen som ett av de nordiska länderna. Ingen annan referensram kan ersätta den här gemenskapen. Det gäller ju ett av världens mest välutvecklade områden, både ekonomiskt och socialt. Att vända Norden ryggen skulle lämna Finland utan naturliga bundsförvanter i en värld där makt och relationer omfördelas. Anglosachsare äro vi icke, ryssar vill vi icke bli, låt oss alltså vara nordbor.
Finlands näringsliv EK har nyligen med kraft gått in i diskussionen om det svenska språkets ställning. EK har tvärt emot resultaten i sin egen utredning valt att föreslå att svenskans ställning borde försvagas genom att man gör språket till ett frivilligt ämne. Resultaten av utredningen visar otvetydigt en positiv attityd; hälften av de tillfrågade företagen anser svenskan vara ett viktigt kriterium vid rekryteringar. Inom servicesektorn och särskilt i finansieringsbranschen är svenskans betydelse ännu större. Näringslivet i Finland anser svenskan vara det klart viktigaste språket efter engelskan.
Det är inte svenskan som är problemet, utan den radikala nedgången i benägenheten att studera språk i den finländska skolan. Vårt land har inte råd med detta. Delegationen för Svenska nu gläds åt att den arbetsgrupp som nyligen överlämnade sitt förslag till timfördelning för den grundläggande utbildningen i Finland förespråkar klart förbättrade förutsättningar för mångsidiga språkstudier. Om elevernas föräldrar förstår värdet av språkkunskaper, har allt fler i Finland i framtiden fördjupade kunskaper också i andra språk än den i och för sig viktiga engelskan. En brist i expertgruppens förslag är ändå de minskade helhetsresurserna för språkundervisning. Timresursen för A1-språk minskar och B1-språket, vilket ofta är just svenska, tidigareläggs, men utan tilläggsresurser. Med fog är språklärarna oroade över den här utvecklingen.
En möjlig väg till bredare språkstudier är en ökning av den totala timresursen. Internationella jämförelser visar att finländska grundskolelever inte nöter sin skolbänk särskilt länge. Holländska barn och ungdomar har t.ex. 40 % längre minimiundervisningstid än deras finländska ålderskamrater.
Också inom medborgarsamhället arbetar man på bred front för att stärka våra nationalspråk och Finlands tvåspråkighet. Den senaste aktören på området är stödföreningen för våra nationalspråk, där inflytelserika finskspråkiga personer driver verksamhet till gagn för våra båda nationalspråk. Delegationen för Svenska nu välkomnar föreningen att delta i detta viktiga arbete.
Paavo Lipponen
Ordförande, Delegationen för Svenska nu
