Vad gör vi med en tankesmedja som kastar yxan i sjön?

En tankesmedja borde bidra med förhoppningar och fräscha idéer. Svenskan betjänas inte av pessimism, skriver Kenneth Myntti i Vasabladets ledare (24.3.) med anledning av Olav S. Melins uttalanden i ett radioprogram om bl.a. den obligatoriska skolsvenskan.

"Det förtjänar de beröm för. Men den pessimistiska syn som speglades i uttalanden av den finlandssvenska tankesmedjans informatör Olav S Melin i det fjärde programmet i Granskatserien (Yle Vega 19.3, repris 23.3) föranleder en undran huruvida Magma är lämpat att föra svenskspråkigas talan i det här landet.

Olav S Melin är bland annat "ganska övertygad" om att svenskan slopas som obligatoriskt språk i de finska skolorna och om att det därför vore viktigt att fokusera på livet efter. Han sade att det är "orimligt" att kräva att elever i östra Finland ska lära sig svenska och att de har mer nytta av andra språk, som ryska.

Melin lät till och med förstå att det är till skada för oss finlandssvenskar att en ansvarig minister (undervisningsminister Henna Virkkunen) talar om fortsatt obligatorisk svenska eftersom det späder på hatet mot finlandssvenskarna. Han uttryckte också tvivel om det är värt att hålla fast vid nationalspråksstatusen och sade sig vara rädd för att finlandssvenskarna talar för mycket om lagen.

För det första är det påstådda hatet mot finlandssvenskarna mer ett upphaussat webbspöke än en reell sanning. Enligt den undersökning som Melins egen arbetsgivare Magma publicerade för ett år sedan har finskspråkigas attityder till finlandssvenskarna tvärtom förbättrats under de tolv senaste åren.

Att en minister talar för en tidigareläggning av svenskundervisningen borde en svenskfrämjande instans snarare applådera än beklaga, speciellt som ju alla undersökningar visar att ett inlärt språk stöder ett annat. Varför gör Melin ryskan till svenskans fiende i ett läge då det redan är fritt fram för eleverna längs östgränsen att läsa ryska som valfritt språk?

Det kan inte vara vi finlandssvenskar som ska montera ner svenskan i de finska skolorna. Låt vara att den obligatoriska skolsvenskan inte är ett arv från svenska tiden - likväl är kunskaper i landets andra inhemska en nyckel till en kulturell förståelse.

Tankesmedjan Magma grundades för några år sedan för att bana väg för ett nytänkande kring svenskans framtid i Finland. Enligt den strategi som är publicerad på webbplatsen är Magmas uppgift både analytisk och opinionsbildande.

En nedmontering av svenskan i Finland representerar knappast det nytänkande som de svenskspråkiga i Finland förväntar sig av en tankesmedja av det här slaget. På motsvarande sätt framstår en tankesmedja inte särskilt analytisk om dess informatör inte ens är informerad om resultatet av egna opinionsundersökningar.

Vad har vi för nytta av en tankesmedja vars stab verkar vara beredd att kasta yxan i sjön? Fortsätter Magma att svartmåla den svenska framtiden på det här sättet försvagas nog tankesmedjans trovärdighet som konstruktiv kraft."

Melin svarar Myntti:

Ett slag i luften Myntti

Kenneth Myntti kan inte beskyllas för att kasta yxan i sjön, vilket han förfäktar att jag gör när han avfärdar mig som avfälling och svikare i svenskhetens sak. Däremot tycker jag att hans storkova blir ett slag i luften.

Tankesmedjan Magma inte är något propagandainstitut för det svenska i Finland. Sådana finns det på annat håll. Magmas uppgift är, som Myntti konstaterar, att analysera och stå för nytänkande. Till en tankesmedjas uppgift hör att tänka fritt med risk för att kanske också tänka fel. Men genom att redovisa för olika framtidsscenarier skapas underlag för opinionsbildning och åsikter. Magmas uppgift är inte att vara operativ utan redovisa för fakta som beslutsfattarna sedan har användning av.

När det gäller inställningen till det svenska på finskt håll kan vi inte blunda för fakta. Också alla vi som för de svenskspråkigas talan måste fundera över både möjligheter och hot. Att lyfta fram ”förhoppningar och fräscha idéer” är en av Magmas uppgifter, som Kenneth Myntti så riktigt antyder. Att våga vara realist är en annan, och då räcker det inte med positiva förhoppningar.

Också för oss svenskspråkiga är det viktigt att fundera över vad som händer om den obligatoriska svenskan avskaffas – inte för att vi vill det, utan för att starkare krafter kanske beslutar så. Den ena opinionsundersökningen efter den andra visar att opinionen mot obligatorisk svenska är kompakt. I den senaste som bl.a. tidningen Kaleva redovisade för ansåg 70 procent att obligatorisk skolsvenska borde avskaffas.

Innan detta blir verklighet är det viktigt att diskutera konsekvenserna. Och inte minst frågan om till vilket pris en sådan reform genomdrivs.

Det primära ur ett svenskt intresse måste vara att verka för att den finska ungdomen är motiverad att lära sig svenska. Det görs lovvärda försök att visa att svenskan kan vara både viktig och rolig. T.ex. den riksomfattande kampanjen svenska.nu och Svenska Teaterns musikal Play Me som lockar busslaster med finska skolelever från hela landet.

Naturligtvis känner jag mycket väl de opinionsmätningar som Magma har låtit göra om majoritetsbefolkningens inställning. Den positiva inställning till ett tvåspråkigt Finland som finns bland en yngre generation är i sig en positiv signal. Men det är en stor skillnad på inställningen till finlandssvenskarna (som majoriteten är positiv till) och inställningen till den obligatoriska svenskan (som majoriteten är negativ till).

 

Jag uppfattar inte mig själv som pessimist i denna fråga. Min intention är att ur det som ser ut som en blivande domänförlust hitta frön till något som kan visa bli en domänvinst.

 

Olav S. Melin