Efter andra världskriget när resten av Europa låg i ruiner kunde svenska industrin producera varor för att möta efterfrågan från vår omvärld. Visserligen har Sveriges heder befläckats av agerandet under andra världskriget. Vi vill fortfarande inte riktig gräva i vår historia under 30-40-talen. Signalerna är tydliga: Det var en period som inte är värd att lägga någon större vikt eller uppmärksamhet på.
Vad som kom sedan är däremot vida känt och ett etablerat begrepp över hela världen. Den "Svenska modellen" är ett politiskt, ekonomiskt och socialt projekt utan like. Folkhemmet byggdes med storskalighet, effektivitet och rationalitet som nyckelord. Ur det det mörka, karga och fattiga bondesamhället växte det fram ett modernt, framåtsträvande, demokratiskt välfärdssamhälle som lockade till sig arbetskraftsinvandrare för att kunna förse industrierna och den allt svällande offentliga sektorn med arbetskraft.
Flera stora svenska företag åkte till länder som Grekland, Turkiet, Jugoslavien och Italien för att värva unga och arbetsdugliga arbetare.
Många lämnade hemland och familj för att söka ett bättre liv i landet i norr. Det svenska samhällsbygget, även kallat Folkhemmet, hade inte varit möjligt om inte konsensusandan i landet hade varit så pass stark som den var. Staten formulerade och genomförde en politik som höjde den fattiga befolkningen ur armod och gav alla möjligheten till utbildning, bildning och vård.
Visserligen var den svenska befolkningen lätthanterligt liten men det var nog mer svenskens foglighet som var smörjmedlet i upprustningen av en av världens mest jämställda och demokratiska stater. Vi talar fortfarande inte om hur romer, samer, judar och "sinnessvaga" behandlades under tiden som ett av världen mest omtalade moderna stater formades. Det var först när en invandrad journalist skrev en artikelserie i den svenska morgontidningen Dagens Nyheter som debatten om tvångssteriliseringen tog fart. Detta är nästa ett sekel efter de tragiska händelserna.
Vi är idag många som är barn till invandrade personer som har flytt till demokratin Sverige. Få av oss har präglats av konsensusandan eller fått jantelagen i modersmjölken. Vi må komma från alla världens hörn och ha rötter i olika kulturer och traditioner, men vi delar erfarenheten att de flesta länder inte erkänner alla friheter som ligger till grund för ett demokratiskt samhälle.
Vi lever i en orolig tid. Den ekonomiska krisen får delar av befolkningen att söka trygghet i rötter för att stärka sammanhållningen och samhörighetskänslan i landet. Något att hålla i när det blåser hårt. Identitetsmarkörer som religion, etnicitet och kultur står högt i kurs. Vissa gräver så djupt att de vill utesluta och bedriva politik utifrån människors rötter. I Sverige har en del av vänstern samma ideologiska kompass som främlingsfientliga krafter.
Båda utgår från människors rötter och lägger den politiska intonationen på historien.
Ingen av dessa politiska rörelser vill se alla de som blev övergivna under folkhemsbygget. Alla de som inte passade in i den socialdemokratiska, på många sätt imponerande men med tydliga spår av elitism och inhumanitet, planen på ett framstående Sverige.
Nostalgiskt blickar vänstern och krafter som Sverigedemokraterna mot ett Sverige när välfärdssamhället var som störst och fortfarande expanderade. Men idag finns det kritiska röster som inte tänker se mellan fingrarna när grupper förnekas sina rättigheter för att majoriteten inte vågar, vill eller har kunskap om frågor som stör nostalgiska svärmerier för 50-talets Sverige.
Vi är fler som tror på och vågar bryta konsensus och förespråkar ett idébaserat samhälle som tål en, ibland hård, debatt om hederskulturer och fackens ansvar för att skapa fler arbeten. I ett idébaserat samhälle ligger tonvikten på framtiden, även om analysen inte kan eller bör vara historielös. Det är inte bara flyktingbarn som ser individen som en bärare av sin historia men framförallt som skapare av och nya identiteter och kulturer. Men det förutsätter ett samhälle där endast individer har rättigheter och inte kollektiv, som etniciteter och religioner.
Med andra ord ett liberal samhälle som utgår från individens suveränitet. Sverige är ett liberalt samhälle i sin lagstiftning. Det kanske är dags att göra upp med jantelagen och konsensuskulturen på allvar nu så vi kan övergår till ett idébyggt samhälle där pluralism, sekularism och friheter är de nya nyckelorden.
