Magmarapporten "Det går hårt" kritiserade i somras kvaliteten på översatta myndighetstexter. Från en översättares synpunkt känns kritiken delvis orättvis. "Översättningsprocessen inleds ibland innan originalet på finska är färdigt och tiden som står till buds för översättningsuppdrag blir allt kortare. Texterna rycks ur händerna på översättaren", förklarar chefen för translatorsbyrån vid statsrådets...

Gästkolumnen är skriven av FD Åsa Mickwitz, universitetslektor i modersmål vid Språkcentrum, Helsingfors universitet. "Jag fick L i modersmålet i studenten, men jag vet inte längre hur man skriver på svenska". Så uttrycker mina studenter många gånger sin frustration över skrivandet vid universitetet.

Samtidigt som Sveriges betydelse i den finska ekonomin består, försämras finländarnas svenskkunskaper. Är detta ett problem? Vilken är svenskans betydelse i dagens näringsliv? Har engelskan blivit dominerande? En rapport av ekonomie doktor, docent Wilhelm Barner-Rasmussen.

Englannin kielen taito lukeutuu nykyään työelämän peruskompetensseihin. Englannin merkityksestä huolimatta ruotsin kieli on edelleen tärkeä etenkin sille osalle elinkeinoelämää, jolla on laaja kosketuspinta Ruotsiin. Näissä yrityksissä ruotsin kielen taito näyttää myös edistävän työntekijän urakehitystä. Näin todetaan ajatushautomo Magman laajassa selvityksessä, jonka on tehnyt tutkijatohtori Wilhelm...

Professor Jan Sundberg medverkar i boken, Kommunala folkhemmet – Uppbyggnad, de gyllene åren, nedmontering som i höst utkommer i Sverige. I nedanstående featureartikel för Magma redogör han för de lärdomar vi Finland borde dra av kommunreformerna i Sverige. Efter en genomgång av kommunreformerna i Sverige synar Sundberg i ett avslutande kapitel situationen i Finland hösten 2011.

Valet mellan en- och tvåspråkiga alternativ är inte lätt, men i en färsk Magma-rapport visar PL Linnea Henriksson vilka faktorer som måste beaktas för att utfallet ska bli så gott som möjligt.

Tunnistamme kaikki paremmin kuin hyvin myytin suomenruotsalaisista "parempina" tai "menestyksekkäämpinä" kuin suomenkielinen valtaväestö. Maailmanlaajuisesti erityistä kielivähemmistöämme on tutkittu lukuisten tilastotutkimusten voimin, ja onkin totta, että suomenruotsalaiset elävät tietyissä osissa maata pidempään, työllistyvät paremmin ja sijoittuvat sosioekonomisesti ja koulutuksensa puolesta paremmin...

Gästskribent är Marjaana Lehmonen-Nilsson, som till vardags jobbar som projektledare i Haninge kommun i Sverige.

Helsingfors är den enda europeiska stad som - med undantag för specialfallet Berlin - i modern tid haft möjlighet att med kulturen och det offentliga livet i fokus bebygga stora och vitala delar av sitt kärncentrum från grunden. Och med vilket resultat, vilka stilpoäng?

Hur mår det svenska språket i Finland i dag? Skiljer sig den svenska vi skriver i Finland från den svenska som skrivs i Sverige, och i så fall på vilket sätt? Språkkonsult Linnea Hanell fick i uppdrag att se på texterna med sverigesvenska ögon, och utföra ett par test. Den erfarna språkvetaren och språkvårdaren Catharina Grünbaum kommenterar.

Veckans gästkolumn är skriven av Sven-Erik Klinkmann, författare och docent i folkloristik, särskilt populärkultur, vid Åbo Akademi.

Rapporten är skriven av Åsa Palviainen som är docent vid Jyväskylä universitet.