The Big Issue är namnet på den tidning som bostadslösa säljer i England. På engelska fungerar namnet på flera plan eftersom "issue" kan stå både för fråga eller problem och för upplaga eller nummer. På finska blir Iso Numero (det stora numret) inte riktigt lika fyndigt, men tidningen fyller samma funktion: mindre bemedlade får sälja tidningen och behålla största delen av inkomsterna själva. De tre första numren får de gratis för att sedan köpa följande nummer för en euro styck och sälja dem för fyra euro; försäljaren får alltså tre euro per såld tidning. För att bli försäljare krävs inget identitetsbevis eller skattekort, och inkomsterna påverkar inte heller möjligheten till utkomststöd i Helsingfors.
I England, där tidningen grundades för över 20 år sedan, är den ett känt varumärke och ämnad att säljas uttryckligen av hemlösa eller de med osäker bostadssituation. Businessidén, som spridit sig över hela världen, är att i stället för allmosor erbjuda hemlösa (eller i Finland, utsatta i största allmänhet) en möjlighet att hjälpa sig själva genom att förtjäna en legitim inkomst. På The Big Issues webbplats kommenterar en ung kille hur försäljningen stärker hans självkänsla: "Bara för att jag är hemlös betyder det inte att jag inte kan arbeta".
Arbeta är precis vad de allra flesta icke-bemedlade vill. I Dagens Nyheter 11.3 rapporteras om Claudia Sbircea, 34-åring från Rumänien, och hennes tiggarliv i Stockholm. Hemma i Rumänien har hon två döttrar, 14 och 11 år gamla, tillsammans med sin man som också är i Stockholm och tigger. "Det är inte normalt", kommenterar hon själv: " Jag kan skriva och läsa och hade bästa betyg i matematik och i språk i skolan. Jag ska inte behöva leva så här, men pengarna måste in på något sätt". Allra helst skulle både hon och hennes man jobba men utan vare sig språkkunskaper eller utbildning förblir det en dröm. Efter två månaders tiggeri har paret tillsammans fått ihop 3000 kronor, ungefär 360 euro. Med de pengarna ska de leva i Stockholm (på gatan, visserligen), resa hem, täcka gamla matskulder där hemma samt bekosta de skor och den korsett som den äldre skolios-drabbade dottern behöver för att kunna gå.
I Finland är rumänska tiggare heller ingen ovanlig syn. Debatten om hur handskas med dessa människor har blossat upp med jämna mellanrum. Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen har uttalat sin åsikt om att tiggeri inte hör den finska kulturen till och helst borde försvinna från Helsingfors gator. Många andra har uppmanat helsingforsare att inte understöda tiggande romer eftersom pengarna inte går i deras egen ficka utan till organiserad brottslighet.
Huruvida detta är sant eller inte i varje enskilt fall är omöjligt att veta. Men genom att köpa ett nummer av tidningen löper man likaså risken att hjälpa en på riktigt utsatt person, på ett sätt som låter försäljaren behålla sin självkänsla. Under de år jag bodde i England mellan 1998 och 2003 var The Big Issue en del av det dagliga gatulivet. Det var vanligt att folk köpte tidningen, allt från studerande till kostymklädda businessmän gick med den i handen. I Stockholm har den svenska motsvarigheten Situation Sthlm börjat skapa sig en motsvarande position. Även om den finska versionen inte har egen grävande journalistik eller lika imponerande originalintervjuer som den engelska varianten är den full av intressant läsning. Genom att den i alla fall tills vidare främst består av det bästa som medlemstidningarna i Kultur-, opinions- och vetenskapstidskrifternas förbund Kultti rf har att erbjuda, är spektret av teman också brett. Dessutom innehåller tidningen artiklar också på svenska och engelska.
Pröva själv, om du inte gjort det ännu, och se vad du tycker.
