Vintern håller ett stadigt grepp om Åland och också den "finansiella kylan" gör sig gällande i landskapet, om än i begränsad omfattning och med en viss eftersläpning.
Aktörerna inom den åländska sjöfarten, som fortsatt utgör stommen i den åländska ekonomin, har visat prov på stort kunnande under den globala nedgången i ekonomin. Inom den internationella tank- och bulkfartygsverksamheten återfinns erfarna och skickliga redare som vet att sju goda år som regel följs av sju dåliga år, och att hemligheten ligger i att förbereda sig för och sedan omsorgsfullt utnyttja också de möjligheter som en lågkonjunktur kan erbjuda.
De åländska småtonnagefartygsrederierna har tack vare långtidskontrakt säkrat sin verksamhet för flera år och ett av de större rederierna har nyligen förhandlat fram nya avtal för hela sin fartygsflotta med den svenska skogsindustrin.
Inom passagerarfartygsbranschen har man goda erfarenheter från den föregående "krisen" i början av 1990-talet och trenden verkar stå sig också under den nuvarande svackan. Människor väljer helt enkelt att resa oberoende av konjunktur, åtminstone vad gäller kryssningar på Östersjön. De åländska rederierna med Vikinglinjen i spetsen ökar sina passagerarvolymer, men i ärlighetens namn, det finns också moln på himlen. Bunkerpriserna har stigit till astronomiska nivåer och frakttransporterna har minskat. Som exempel kan nämnas att de fem största rederierna i Finland hade en sammantagen nedgång i lönsamheten under år 2009 som översteg 100 miljoner euro.
Några av de större landbaserade bolagen på Åland, som i början av år 2009 varslade om permitteringar, har "återhämtat sig" och deras verksamheter har normaliserats. De mindre byggfirmorna i landskapet, som för ett år sedan bedömdes vara i riskzonen, har trots allt klarat sig ganska bra. Däremot har vägentreprenörerna fått problem, främst på grund av färre landskapsfinansierade vägprojekt. Även el-entreprenörer verkar ha det svårt i brist på nya byggnadsprojekt och några firmor har därför tvingats varsla om permitteringar.
Den märkbara tillväxten inom åländsk ekonomi hittar vi framförallt inom bank och försäkring, och framförallt inom IT-sektorn. Ålandsbanken, som sedan tidigare har etablerat sig i övriga Finland, har nu också fått ett fotfäste i Sverige, liksom det åländska försäkringsbolaget "Ömsen". Inom IT-sektorn är det framförallt Crosskey Banking Solutions som är tongivande, men ett stort antal andra IT-företag på Åland verkar ha bra vind i seglen.
Inom turismen återtog man "förlorad terräng" under år 2009. Bland ett mångfald av "turistiska" dragplåster minns vi alldeles särskilt de stora internationella idrottsevenemangen "Inter Island Games" och "PAF-Open", som drog till sig ett stort antal besökare från omvärlden. Det länge efterlängtade kultur- och kongresshuset "Alandica" fick en bra start med många välbesökta tillställningar under 2009 och står nu redo att tillsammans med övriga aktörer inom den åländska "besöksnäringen" hälsa än fler gäster välkomna till Åland.
Men det finns självklart också smolk i den åländska glädjebägaren, främst inom den offentliga ekonomin. Självstyrelsens sedvanliga inkomster har sedan 2008 minskat med hela 25 % och detta har förstås resulterat i krav om drastiska nedskärningar, såväl bland personal som inom de olika vardagsnära samhällsfunktionerna. Till och med den traditionellt "heliga" skärgårdstrafiken och den erkänt välfungerande hälso- och sjukvården har tvingats dra åt svångremmen rejält.
Arbetslösheten, som under många år har varit närmast obefintlig på Åland, har nu slagit klorna även i det åländska samhället. I januari uppgick arbetslösheten till 3,7 procent, samtidigt som antalet lediga arbetsplatser ständigt minskar. Sämst ställt är det bland ungdomar under 25 år, där arbetslöshetsgraden nu överstiger 10 procent. Detaljhandeln på Åland, som sedan tidigare har drabbats av den svenska kronans låga värde och därmed ett omfattande åländskt "shoppande" i Sverige, får nu konfronteras med ett ytterligare problem i form av en minskad lokal konsumtion och köpkraft.
Så vad skall man egentligen tro om det ekonomiska läget på Åland, särskilt då man här i veckan kunde läsa i den åländska lokalpressen att Åland har "fallit" från en tidigare topp tio placering till den tjugonde rikaste regionen inom hela EU. Troligen är det så att vi just nu har det lite sämre än mycket bra här i lanskapet. Åtminstone väljer den åländska befolkningen att ständigt växa, nu senast med hela 328 personer under år 2009, och det är väl en bra indikation på att det åtminstone inte ännu är alltför illa ställt här på "Väst-fronten".
