Är yttrandefriheten för stor eller för begränsad?
Svaret beror på var i världen vi befinner oss.
När vi i Finland läser rasistiska eller svenskfientliga inlägg på internet kan vi tycka att diskussionen alltför ofta löper amok. Eventuellt är det först nu, efter rättsprocessen mot Jussi Halla-aho, som prejudikat uppkommer och gränser spikas för vad som är acceptabelt på webben i vårt land.
Norrmännen har analyserat frågan om yttrandefrihetens gränser till följd av fallet Anders Behring Breivik. Rättegången mot mannen bakom massakern på Utøya pågick i månader och under processen blev han och hans tankar kända runt världen. Medierna presenterade först hans idéer och manifest och kritiserade dem därefter på ledarplats. Också om omdömena var negativa fick Breivik en enorm publicitet tack vare rättsprocessen. Den allmänna uppfattningen i Norge är ändå att yttrandefriheten inte ska begränsas trots att den kan missbrukas. Det ansåg även chefen för den norska tankesmedjan Res Publica, Håvard Friis Nilsen, vid Magmas paneldiskussion om yttrandefriheten på bokmässan i Helsingfors. Det gäller att med frivilliga medel bana väg för en ansvarsfullare debatt såväl i traditionella medier som på nätet.
I ett internationellt perspektiv blir frågan om yttrandefrihetens gränser alltmer akut, tänk bara på kravallerna i arabvärlden som Muhammedvideon på Youtube gav upphov till. I alla tider har det funnits individer som prövat gränserna för yttrandefriheten på det lokala planet, men internet sprider numera dessa experiment runt världen. Följaktligen blir också konsekvenserna globala - och ibland våldsamma. Frihet har alltid förutsatt ansvar, och ansvaret blir inte mindre i en tid då budskap sprids över jordklotet på nolltid.
Frågan om yttrandefrihetens gränser är aktuell också för att gränserna på vissa håll i världen blir snävare, inte vidare. Kina blockerade i slutet av oktober tillträdet till New York Times och andra internetsajter som innehöll avslöjanden om premiärminister Wen Jiabaos och hans släktingars växande miljardförmögenhet. Sedan länge är Kina känt för att blockera nyhetssajter. Andra stater följer exemplet. Google meddelade nyligen att antalet regeringar som bett Google blockera material på webben ökat stadigt. Censuren sprider sig.
År 2002 bad fyra stater Google om hjälp med nätcensur. I fjol hade antalet censurbenägna stater ökat till 45. Google lyder ibland, ibland gör man det inte. I september arresterades den lokala Google-chefen i Brasilien (!) för att han vägrade följa myndigheternas krav på censur av en politiskt inspirerad video. Google-chefen frigavs rätt snabbt, men den växande censurbenägenheten är oroväckande.
Yttrandefriheten är hotad - både av dem som inte förstår sitt eget ansvar och av dem som inte tål kritik.
