Sett ur ett finlandssvenskt perspektiv klarade sig Eva Biaudet med den äran i presidentvalets första omgång. Hon samlade jämnt sina röster runt om i Svenskbygderna. Och rent av toppade listan i flera kommuner i Sydösterbotten och på Åland. Stödet norr om Vasa var betydligt lägre. I Närpes var Eva Biaudet överlägsen med 43,6 procent mot 26,9 för Paavo Lipponen och 14,5 för Sauli Niinistö. På Åland var hon likaså etta med 37,9 procent mot Lipponens 24,7 och Niinistös 21,7. Att Paavo Lipponen relativt väl gick hem i svenskbygderna var väntat. Anmärkningsvärt är att Pekka Haavisto som i södra Finland kom att framstå som ett fenomen blev under 10 procents strecket i alla andra österbottniska kommuner än i Jakobstad och Karleby. I Vasa hade han blygsamma 3,7 procent.
Jämfört med den opinionsmätning som Taloustutkimus för Magmas och Yle/Nyheters räknig gjorde i december var valresultatet rätt väntat. Med undantag av Åland där Eva Biaudet, mycket tack vare sitt besök i öriket, gick hem bland väljarna.
Två faktorer kom att menligt påverka Eva Biaudets valresultat.
Den första var något som i slutspurten framstod nästan som en personkult kring Pekka Haavisto. Eftersom de två framstod som rätt snarlika vad gäller betoningen av mänskliga rättigheter och avståndstagandet av rasism blev Haavisto för många det säkrare alternativet. Folk gillar att rösta på en vinnare.
En annan faktor som spelade in var valets karaktär. Taktikröstning är ett särdrag i det finländska presidentvalets första omgång. Med åtta kandidater blir konstellationen lätt den att man genom att rösta på en bestämd kandidat samtidigt röstar mot en annan. Företeelsen är känd från Frankrike under termen "vote utile". Detta var något som skedde i Finland i valet i söndags. Rösterna på Haavisto var en röst på en vinnare, men på samma gång en röst mot sannfinländska Soinis populism, mot centerns EU kritiska linje och mot en Lipponen som i kampanjen orättvist utsattes för åldersrasism.
Hur det är med Niinistös och Haavistos förståelse för det svenska och finlandssvenska behov återstår att se. Ingen av de två har så här långt gett de frågorna någon större prioritet.
