En fungerande tvåspråkighet förutsätter balans mellan språken, skriver Kennth Mynti i Vasabladets ledare (17.9.)
"Kaj Kunnas är hel som individ, men för de sportintresserade är han från och med årsskiftet en svensk domänförlust.
Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet i Sverige, och de grönas partiledare, miljöminister Ville Niinistö är ett äkta par som överskrider många gränser.
I praktiken lever tvåbarnsfamiljen i två länder samtidigt. Föräldrarna har bestämt sig för att barnen ska gå i svensk skola i Finland och i finsk skola i Sverige.
Häromdagen beklagade sig tvåspråks- och tvålandsfenomenet Maria Wetterstrand (Hbl 11.9) att alla skolor i Finland är enspråkiga. Enligt henne borde ett tvåspråkigt land ha tvåspråkiga skolor.
Uttalandet fick ledarskribenten Jan-Erik Andelin på Östra Nyland att hoppa högt av förtjusning. Andelin såg sin chans att degradera den så kallade taxellska paradoxen till ett finlandsvenskhetens gamlatestamente, det vill säga en text som inte längre kan tillämpas på vår tid och som borde kompletteras med ett nytt evangelium. (ÖN 13.9)
Hans ambition kräver en kommentar, inte minst för att Andelin också är styrelsemedlem i den finlandssvenska tankesmedjan Magma och alltså en av de som håller i roderpinnen ombord på m/s Nya Svenskfinland.
Undantagsvis ett mycket udda exempel, direkt ur livet:
Kaj Kunnas har varit en av den Svenska Ylesportens stöttepelare, rapp i replikerna som han är. Från och med årsskiftet byter Kunnas språk och flyttar till Yle Urheilu.
Som människa och individ blir tvåspråkiga Kaj Kunnas givetvis inte enspråkigt finsk, men för den finlandssvenska sportpubliken är avhoppet en domänförlust. Kunnas är en mänsklig bekräftelse på Taxelldogmen, inte minst för att majoritetsspråket är mer resursstarkt än minoritetspråket.
Lyssna gärna till Kunnas personliga motiveringar:
"Utan förändring blir det stagnation. Med förändring blir det utveckling. Beslutet kom för den personliga utvecklingens skull."
Det svenska ses som en stagnation, det finska står för utveckling och förnyelse. Så fungerar också de flesta tvåspråkiga organisationer i ett land med en kraftig obalans mellan minoritets- och majoritetsspråket.
Påståendet ska inte tolkas som att tvåspråkighet på individplanet vore en dålig sak. Tvärtom är individens tvåspråkighet en eftersträvansvärd sak både på det personliga och det samhälleliga planet, i synnerhet så länge svenskan är attraktiv hos de finskspråkiga och vi för minoritetsspråkets del kan räkna med att tvåspråkigheten ger en nettovinst i form av människor som registrerar sig som svenskspråkiga.
Maria Wetterstrand har, rikssvensk som hon är, säkert inte känt till att vi i den finlandssvenska kärnbygden faktiskt redan har tvåspråkiga skolor. Dels finska och svenska skolenheter under samma tak, dels ett dubbelriktat språkbad där svenska elever går i skola på finska och där finska elever i praktiken går i skola på svenska.
Men en fungerande tvåspråkighet förutsätter balans mellan språken. Jan-Erik Andelin har i sin dubbelroll som opinionsledare och Magmaledamot ett stort ansvar för att Svenskfinlands Nya testamente inte raderar ut de gamla läromästarnas sanningar.
Fallet Kunnas visar att Taxelldogmen inte är död, leve den."
