Vem har inte hört detta - kommuner skall bildas utgående från pendlingsområden med en stad i kärnan, samkommuner skall bort (de som är så odemokratiska) och små enheter har inte framtiden råd med? Också det nya regeringsprogrammet genomsyras av denna nydarwinism. Vägen till fullkomlighet. Att verkligheten inte ser ut som kartan är inte så viktigt. Central är tron på att det finns en naturlig evolution i kommunstrukturen där målet skall kretsa kring en centralort med ett naturligt uppland. Den här tron förklarar inte varför Hangö och Ekenäs eller Karleby och Jakobstad ligger så nära varandra. Tydligen har den darwinistiska drivkraften tagit fart först långt efter 1600-talet. Men små skönhetsfel får inte förstöra läran.
Inte stora heller. Pendlingstron förklarar dåligt varför så många av Finlands historiska städer är placerade vid kusten, de som inte har ett 360-gradigt uppland. Och Åbo, det är ju helt hopplöst. Nystad, Raumo och Björneborg, vid kusten och dessutom nästan inom varandras influensområden!
Det är förvånande att denna åsiktsstyrning så kritiklöst anammats av samhället. Den finalistiska tron leder till vinnare och förlorare. En förlorare är de områden i Finland som under en lång historisk tid varit relativt tätt befolkade. Vinnare är "nya" orter som inte i samma utsträckning "belastas" av en för tät byastruktur runtom sig eller grupper av småstäder som vuxit fram under seklens lopp. På den finländska kartan betyder detta att de traditionella kusttrakterna förlorar. De kan varken rita cirklar kring sig eller uppvisa en "optimal" boendestruktur.
Tron har också språkliga konsekvenser. De en- och tvåspråkiga kommunerna i Finland har inte bildats utgående från pendlingsområden. Så som det varit nu har man genom ett nät av en- och tvåspråkiga kommuner kunnat skapa ett Svenskfinland, med ansikten, människor och förvaltningsorgan. Skall hela kommunstrukturen dras igenom nydarwinismen så är det självklart att inte mycket blir kvar av det som vi traditionellt kunnat uppfatta som Svenskfinland.
* * *
På ett annat ställe i regeringsprogrammet förbinder sig regeringen till att verka utgående från det s.k. Ahtisaariprogrammet. I det ingår flera skrivningar om behovet av svenskspråkig förvaltning i landet, om behovet att utarbeta nya metoder som utvecklar de språkliga rättigheterna i kommunförvaltningen och nya sätt att säkerställa likvärdiga språkliga rättigheter i samband med kommunala förvaltningsreformer. Den stora frågan är om detta arbete med Ahtisaariprogrammet alls kommer att koordineras med reformen av kommunstrukturen. Hittills tyder tyvärr ingenting på det.
Redan före årsskiftet skall regeringen fastställa "närmare kriterier för kommunreformen och hur den skall fortskrida". Detta trots att det under "statsministerns ledning utarbetas en långsiktig språkstrategi för att utveckla de två livskraftiga nationalspråken och utifrån detta konkretiseras åtgärderna för regeringsperioden".
Nu är det förstås så att man inte kan tänka sig en riktig långsiktig språkstrategi utan kommunerna. Enligt Ahtisaariprogrammet skall finansministeriet tillsätta tillsammans med Finlands kommunförbund en beredning som utarbetar lösningar för att kommunerna ska kunna säkerställa likvärdiga språkliga rättigheter i samband med kommunala förvaltningsreformer.
I arbetet med en ny kommunallag skall beaktas nya metoder som utvecklar de språkliga rättigheterna i kommunalförvaltningen och ökar delaktigheten bland dem som använder servicen. Dessa skrivningar bör naturligtvis betyda något. Som regeringen nu lagt upp arbetet kommer inte Ahtisaariprogrammet igång förrän riktlinjerna för kommunreformen redan är dragna.
Nu om någonsin gäller det för Svenskfinland att för det första se till att detta arbete verkligen kommer igång och att Ahtisaariprogrammet koordineras med kommunpolitiken. För det andra gäller det för det svenska i Finland att lägga in sina bästa krafter i detta arbete, människor som vågar se annat än en darwinistisk utveckling och vågar ta kamp för ett Finland där det också i fortsättningen finns en svenskspråkig förvaltning.
För visst måste man kunna skapa sig sin egen framtid. Finalistisk tro på samhällsutveckling hör andra samhällssystem till.
