Det är bra att rikssvenskarna via sina egna massmedier informeras om vilka politiska tankar som har fått fotfäste i Finland, noterar Kenneth Myntti Vasabladets ledare(6.4.)
Rikssvenska massmedier har på senare tid börjat få upp ögonen för den politiska utvecklingen i Finland. Allt fler inser att det svenska språkets framtid som nationalspråk är i fara och att detta i sig kan få allvarliga konsekvenser.
Den politiskt obundna gräsrotsorganisationen Språkförsvaret har redan under ett antal år haft ögonen på det inflammerade språkklimatet i Finland. Därför är det inte konstigt att Språkförsvaret är först ut med ett öppet brev i vilket nätverket fäster svenska regeringens och riksdagens uppmärksamhet på det som sker.
Någon omedelbar officiell reaktion från Sverige är inte att vänta. Men brevet är likväl ett led i det viktiga arbetet med att skapa en allnordisk debatt kring den utveckling som är på gång i Finland och som går stick i stäv med skeendet i övriga Västeuropa.
EU satsar medvetet på språklig mångfald och för att de mindre använda språken ska stärkas. Följaktligen har också många av dem revitaliserats medan svenskan i Finland av någon anledning hotas av samma negativa trend som minoritetsspråken i det forna östblocket.
Språkförsvarets påståenden är på intet sätt överdrivna. I samhällsprogrammet Agenda i SVT 2 (27.3) medgav Simon Elo, ordförande Sannfinländarnas ungdomsavdelning, att kravet på att svenskan ska bli frivillig på alla skolnivåer är bara ett första steg och att Sannfinländarna på lång sikt jobbar för att svenskan ska avskaffas som nationalspråk.
I Agenda fick de sannfinländska ungdomarna också säga att de finlandssvenska fonderna understöder politiska krafter, företrädesvis SFP, för att dessa ska ha kraft att bevara lagstiftning som skyddar svenskan. Ungdomarna uppmanade medierna att börja rota i de finlandssvenska fondernas finansiella bakgrund.
På det här sättet försöker ungdomarna ge skenet av att fonderna sysslar med något suspekt då fonderna i själva verket försöker rädda vårt land från den enfald och den isolering som Sannfinländarna eftersträvar.
På samma gång som inslaget i Agenda var upprörande för en finlandssvensk publik är det befriande att rikssvenska medier nu äntligen börjar upplysa en bred svensk allmänhet om vilka tankar som frodas i vårt land.
Det ena leder till det andra. Norrköpings Tidningar publicerade i måndags (4.4) en ledare med budskapet att Sverige har ett intresse av att den finlandssvenska kulturen i Finland förblir stark.
-Svenskarna i Finland är också svenskar, om än utan svenskt pass, skrev tidningen.
Det är bra. Speciellt som många av våra ledande rikspolitiker på finskt håll nu inför riksdagsvalet håller låg profil i ärendet behöver Finlands svenskspråkiga behöver all grannhjälp de bara kan få.
Sveriges utbildningsminister Jan Björklund (FP) var som väntat återhållsam under sitt Vasabesök i tisdags, men hans uttalade förhoppningar om fortsatt stöd ska väl tolkas som ett framsteg.
Den som så vill kan ju också utnyttja gränsöverskridande politiska kontakter till svenskans nackdel. Få glömmer att statsminister Mari Kiviniemi (C) kort efter sitt nederlag i Karlebyfrågan sökte och fick stöd hos Vladimir Putin om att finskspråkiga barn i östra Finland skulle få välja bort svenskan till förmån för ryskan.
