De väljare som har språkfrågan högt på agendan står inför ett viktigt, men inte helt enkelt val, skriver Marit af Björkesten i Hbl:s ledare (15.4.)
"Det är rätt ovanligt att kandidaternas modersmål spelar en så avgörande roll i valbåset som det gör i Finland.
Det svenska språkets ställning i Finland skapar bekymrade rynkor i pannan också utanför landets gränser. Det är länge sedan Sverige uppmärksammat språkfrågan så stort i olika forum som nu, bland annat efter lobbyorganisationen Språkförsvarets öppna brev till den svenska regeringen. Också Europarådet varnar i en färsk rapport för att svenskans ställning som nationalspråk i Finland är hotad.
På söndag mäts finländarnas egen uppfattning om hur stort hotet i själva verket är och hur stor betydelse vi tillmäter just språket.
Traditionellt har betydelsen varit mycket stor: De svenskspråkiga i Finland röstar mer aktivt än andra bland annat på grund av att språket mobiliserar: De flesta väljer partiet vars huvudsakliga uppgift är att värna om språket och en stor del av de andra röstar på en kandidat som har svenska som modersmål i ett annat parti. Bara en tredjedel av de svenskspråkiga väljarna säger att de väljer kandidat oavsett språk.
Det är rätt ovanligt i internationellt perspektiv. Ungefär lika exceptionellt är att ett litet parti vars verksamhet kretsar kring språk har ett så stabilt stöd från val till val, och dessutom lyckas göra sin röst hörd i rikspolitiken.
Konjunkturerna kommer och går, väljarnas rörlighet tilltar, partierna omformas och också språkpartiets ideologi har flyttat både högerut och vänsterut - men betydelsen av språket är ganska stabil. Närmare hälften av de svenskspråkiga har endast Svenska folkpartiets kandidatlista framför sig när de väljer vem som ska få deras röst. I allmänhet bestämmer sig ungefär tre av fyra svenskspråkiga väljare sist och slutligen för att lägga sin röst på en kandidat från SFP.
Årets riksdagsval innehåller sällsynt många osäkra element: in i det sista är det oklart vilket parti som blir störst och regeringsbildningen är helt i det blå. I skenet av detta hör de svenska rösterna än en gång till de mest stabila.
Svenska folkpartiet ser ut att beröras rätt lite av turbulensen. Det som kan hota partiet är ett högt valdeltagande, eftersom SFP tidigare gynnats av att de svensk- och tvåspråkiga röstat flitigt. Å andra sidan kan det hätska språkklimatet och Sannfinländarnas popularitet i opinionsmätningarna leda till att tveksamma väljare prioriterar språket.
Tecken på det senare syns i den opinionsundersökning som Magma lät Taloustutkimus utföra och som analyserats av forskaren Åsa Bengtsson. Som det ser ut kan Centern tappa svenskspråkiga röster, och också bland dem som röstat rött eller blått syns en riktning mot SFP.
Men stabiliteten kan vara en chimär. För Svenska folkpartiets del har en plats i regeringen sällan varit så osäker som nu. Magmas opinionsundersökning tyder också på att antalet väljare som inte bryr sig så mycket om språkfrågan ökar. Bland många väljare finns en motvilja mot det hav av negationer och hotbilder som omger kampen om det svenska språket. Antalet svensk- eller tvåspråkiga ledamöter kan de facto minska om de svensk- och tvåspråkiga politiker som nu lämnar riksdagen inte ersätts av svenskspråkiga (läs nyhetsartikeln här).
För svenskans framtid i Finland är det också viktigt att politiker och väljare med andra modersmål förstår betydelsen av tvåspråkigheten. Framför allt partiordförandena Jyrki Katainen och Jutta Urpilainen har talat mer och mer övertygande om behovet av en stark tvåspråkighet ju längre valrörelsen kommit. Men inom deras partier är konsekvensen en bristvara."
