Engelskan dominerar som internt kommunikationsspråk i stora internationella bolag, men i företagsrelationerna mellan Finland och Sverige är svenskan alltjämt en merit. Svenska används ofta i kommunikationen med moder-, syster- och dotterbolag i Sverige. För den som vill göra karriär i dessa företag är svenskkunskaper en klar fördel, visar en studie som Magma låtit utföra. Studien omfattar ett stort antal finska bolag med verksamhet i Sverige och svenska bolag verksamma i Finland.
Sverige är en av Finlands viktigaste handelspartner och det viktigaste ursprungslandet för utländska investeringar. Samtidigt som Sveriges betydelse i ekonomin består försämras finländarnas svenskkunskaper. Det finns de som säger att de försvagade språkkunskaperna saknar betydelse, eftersom engelskan intar svenskans plats i globaliseringens tid. Andra betonar att kunden alltid ska bemötas på sitt eget språk och därför kan engelskan inte ersätta svenskan i alla situationer.
För att kartlägga svenskans betydelse i ekonomin lät tankesmedjan Magma genomföra ett projekt som uttryckligen tar fasta på de ekonomiska relationerna mellan Finland och Sverige. Handelsutbytet och det ekonomiska samarbetet är viktigt för båda länderna: Antalet finskägda bolag i Sverige är nästan 800, antalet svenska bolag i Finland kring 700. De band som förenar de två länderna är alltså starka, och ingenting tyder på att de skulle ha försvagats på senare tid. Vilka språk som används i det dagliga umgänget samt i kontakterna med kunder och underleverantörer är ingen obetydlig fråga.
Ekon. dr Wilhelm Barner-Rasmussen, forskardoktor vid Svenska handelshögskolan och docent vid Aaltouniversitetets handelshögskola, fick i uppdrag av Magma att utreda om svenskan ger ett mervärde i det ekonomiska samarbetet. Barner-Rasmussen har specialiserat sig på språkets betydelse vid kunskapsöverföring och kommunikation inom internationella företag. De första slutsatserna av hans utredning lades fram i februari 2011, nu presenteras slutresultatet. Det baserar sig på en webbenkät, som täcker 37 svenska och 27 finska moderbolag samt på 23 djupintervjuer som ger en god inblick i språkvalsproblematiken. Sammanlagt representerar undersökningen företagsverksamhet med 57 000 anställda i Finland och en omsättning på 19 miljarder euro om året.
Ingen enkel fråga
Magmas utredning "Affärer eller business - en studie av språkanvändning i det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Sverige" (Magma-studie 5-2011) visar att valet av språk inte är enkelt. Den visar också att valet inte ens internt inom företaget helt kan styras av beslut uppifrån som fastslår det officiella koncernspråket. Ämnet språk är dessutom laddat - både för att språket utgör en så viktig del av människans identitet och för att språk och språkval utgör känsliga samhällsfrågor. Eller som utredaren konstaterar i texten: i vissa djupintervjuer upplevdes ämnet rent av som obekvämt av de intervjuade.
Barner-Rasmussen konstaterar att engelskan dominerar som formellt internt kommunikationsspråk i större bolag, särskilt då det gäller skriftlig kommunikation, och många respondenter bedömde till och med goda kunskaper i engelska som viktigare än kunskaper i den lokala marknadens språk finska. Därför måste kunskaper i engelska betraktas som en av de absolut viktigaste kompetenserna för en arbetstagare i Finland idag. Utan en god engelska är man anställningsduglig endast i begränsad mån.
En god svenska, däremot, är en merit och i anmärkningsvärt många av fallföretagen i studien också ett villkor för att nå högre chefsposter. Detta beror på att språket ofta används för kommunikation med moder-, syster- och dotterbolag i Sverige - faktiskt förvånansvärt ofta med tanke på gängse uppfattningar om engelskans dominans i internationell affärsverksamhet.
Intervjuerna tyder på att svenskan framför allt används för informella diskussioner, lobbying, förhandlingar och diskussion av särskilt viktiga frågor, speciellt på ledningsnivå. En riktgivande jämförelse med tidigare insamlat data indikerar att språkets användningsfrekvens varit någorlunda konstant över tid åtminstone sedan 2004.
"Det finns alltså tecken på att en övergång till engelska inom det finsk-svenska näringslivet ägt rum i mindre utsträckning än man kunde tro", konstaterar Barner-Rasmussen. "Det vore givetvis naivt att påstå annat än att starka krafter kontinuerligt knuffar företag runtom i världen mot en allt flitigare användning av engelska, men datamaterialet som samlats in för denna studie stöder inte uppfattningen att engelskan skulle ha ersatt svenskan i det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Sverige."
Sammantaget ger Magma-studie 5-2011 starkt stöd för uppfattningen att det är bra att kunna svenska om man jobbar i ett svenskägt dotterbolag i Finland eller ett finskt företag med betydande verksamhet i Sverige. Även om kunskaper i svenska endast i undantagsfall krävs för att få in foten på lägre positioner i bolag av den här typen visar materialet att språkkunskaperna har betydelse för den fortsatta karriärutvecklingen. I många fall är kunskaper i svenska ett kriterium för avancemang till högre poster, och denna effekt förefaller att bli starkare ju högre upp i hierarkin man kommer.
Den övergripande slutsatsen av denna utredning är att svenskan fortfarande spelar en viktig roll inom den betydande del av Finlands näringsliv som lever på handel och ekonomisk samverkan med Sverige.
Magma-studie 5-2011 innehåller talrika citat ur intervjumaterialet som ger en konkret bild av språkvalssituationerna och de känslor och argument som motiverar olika beslut.
Betydelse för karriären
För individuella arbetstagare sammanfattar Barner-Rassmussen slutsatserna av studien så här: att göra karriär i ett svenskägt dotterbolag eller ett finskt bolag med omfattande verksamhet i Sverige är helt klart lättare om man kan svenska. Att kunna flytande svenska blir allt mer sällsynt i Finland, men nyttan av att kunna språket i affärskontakter till Sverige minskar inte - snarast tvärtom. Så länge svenska samarbetspartner uppfattar det som positivt att kunna kommunicera på sitt eget språk, kan svenskkunniga finländare som väljer att arbeta i kontaktytan mellan de två länderna uppnå betydande karriärmässiga fördelar.
"Därför", konstaterar Barner-Rasmussen, " har både utbildningssystemet och arbetsgivarna en plikt att vara tillräckligt tydliga gällande det faktum att det inom en viktig sektor av vår ekonomi, på ganska många poster - och särskilt på chefsnivå - alltjämt finns ett reellt och konkret behov av goda kunskaper i svenska."
Av föreliggande utredning kan alltså flera slutsatser dras. En är att engelskan är oerhört viktig i dagens näringsliv. En annan är att svenskan alltjämt spelar en stor roll när människor möts informellt och när de bygger nätverk. En tredje slutsats är att språkkunniga individer har en personlig konkurrensfördel i gränsöverskridande organisationer, för de kan röra sig som fisken i vattnet var de än befinner sig. Det här gäller för tvåspråkiga finländare, något som utredningen visar, men säkerligen också för svenskar som kan tala finska.
Det sistnämnda - att svenskar med förståelse för det finska har ett äss på hand - är en rätt ouppmärksammad faktor i diskussionen om tvåspråkighetens betydelse för det gränsöverskridande samarbetet. Någon kunde gärna ta tag i den frågan, för det saknas utredningar kring sverigefinnarnas konkurrensfördelar i det nordiska samarbetet.
