Betydelsen av en mångsidig, medieproduktion - tidningar, TV, radio och webben i dess olika former är stor för en minoritet, noterar Västra Nyland i en ledarkommentar till Magmas medierapport (11.7.)
"Det är som känt hälsosamt att ibland blicka över stängslet för att se hur andra tar sig an vardagen och löser sina problem. På våren lade tankesmedjan Magma fram en bok där olika nationella europeiska minoriteter jämförs med varandra och för några veckor sedan levererade smedjan en rapport om mediesituationen bland några valda språkliga minoriteter i Europa.
I den senare studien har ljuset riktats mot den tyska språkgruppen i norra Italien, den katalanska i Spanien, den kymriska i Wales och slutligen den tyska i Danmark och den danska i Tyskland.
Syftet har varit att vaska fram nya idéer för att stärka och utveckla det finlandssvenska mediefältet, som ju borde förändras i takt med omvärlden och folks medievanor.
I ett långt perspektiv är förstås ingenting givet när det gäller medierna och deras olika plattformar. Vilken är utsikten för den tryckta dagstidningen, kommer de traditionella TV-kanalerna att flyta ihop till en enda programpool och hur förändras synen på public service? Vad är mediekonsumenterna beredda att betala för och vad kommer samhället att stå för?
Många siar men ingen vet.
Den färska Magmarapporten har siktet inställt på en mer överskådlig framtid och utmynnar följaktligen även i teser som gärna kan lyftas fram.
En insikt är betydelsen av en mångsidig, gärna heltäckande, medieproduktion - tidningar, TV, radio och webben i dess olika former. Det ena stöder det andra, och vice versa: Ett läckage i en plattform hotar att utvidgas till andra plattformar.
Där luckor uppstår söker publiken snabbt nya källor. Man ska inte räkna med att den är språktrogen.
Utgångsläget är i alla händelser gott i Svenskfinland. Medielandskapet har vuxit under de senaste årtiondena och kan i dag beskrivas som starkt och närmast komplett. Men framtiden är inte alls tryggad, inte ens i ett medellångt perspektiv. Finansieringen av Rundradions svenska verksamhet är inte huggen i sten och tidningarna kämpar för att få nya läsare och hålla kvar sina gamla.
Därtill pekar Magmastudien på en annan utmaning: I södra Finland sägs de tvåspråkiga unga i huvudsak använda webben på finska och engelska, trots det rika utbud som finns på nätet på svenska. Kommer beteendet att sprida sig?
Svenska Yle gör sitt bästa för att fånga sin publik också på webben och likaså är tidnings- och fondvärldens gemensamma satsning på nättidningen Peppar.fi och gratistidningen Papper ett försök att vänja de unga vid ett finlandssvenskt mediebeteende.
Läsarna, lyssnarna och TV-tittarna måste ständigt vinnas på nytt. Ingen kan längre räkna med livslånga lojalitetsband. Här kommer kvaliteten in i bilden. Konsumenterna väljer inte sina medier utgående från trofasthet, utan på basis av hur angelägna de känns och hurudan nivå de har.
Det här poängteras i Magmarapporten, och även om tesen kan kännas som en självklarhet borde den hänga på väggen på varje redaktion. Innehållet måste vara bra, annars sviker publiken.
Och tyvärr: Då publiken minskar riskerar också kvaliteten att lida, i varje fall för de medier som är beroende av annons- och prenumerationsintäkter.
Gränsöverskridning är ett annat nyckelord som Magma streckar under. Språkgemenskaperna ska utgöra grunden för användningen av ett språk, inte nationsgränserna. Nätet fungerar redan i dag gränsfritt, men också här finns möjligheter som kunde utnyttjas bättre. Magma nämner samproduktion av material mellan tidningshus i Finland och Sverige.
När det gäller TV-sändningarna blir det däremot alltför ofta stopp vid gränsen på grund av frågor om upphovsrätt och sändningsteknik. Varor, tjänster, pengar och mänskor kan röra sig fritt inom EU, men inte TV-vågorna.
Slutligen fastlår rapporten att den lokala förankringen är minoritetsmediernas speciella utgångspunkt. Det är ur det lokala som medierna suger sin kraft och som gör dem unika också i de fall då innehållet sprids till en större publik, till exempel över språkgränsen eller till grannlandet.
Mot den bakgrunden har både lokalradion och de många dagstidningarna i Svenskfinland en mycket värdefull position."
