Ett livskraftigt språk baserar sig på flera hörnstenar. Hemmet ger barnet de första orden, skolan bygger upp en begreppsapparat som bär ut i vuxenlivet och medierna hjälper människan att följa med sin tid på sitt eget modersmål. Många nationella minoriteter saknar någon av hörnstenarna, och för dem blir det språkliga bygget labilt.
Medieutbudet på svenska i Finland har i allmänhet uppfattats som gott, med TV, radio och ett stort antal tidningar. Men i en situation då det svenska gått bakåt på många områden i Finland vore det kortsynt att blunda för utvecklingen på andra håll. Det finns minoriteter i Europa som krymper, men det finns andra som växer med hjälp av privata och offentliga satsningar som stärker språket.
För att betrakta Svenskfinland ur ett europeiskt perspektiv och söka information som kan bidra till att på sikt säkra ett mångsidigt och högkvalitativt medieutbud lät Magma genomföra en studie av minoritetsmedier i Europa. Slutsatsen är att det finlandssvenska medielandskapet behöver en storsatsning på kvaliteten i det egna televisionsutbudet. TV-språket smittar av sig på Internet-användningen. Preferensen för att använda internettjänster på svenska har bland unga tvåspråkiga i södra Finland redan sjunkit till en alarmerande låg nivå, trots att utbud från Sverige finns att tillgå. Därför måste gränserna mot Sverige öppnas så att hela TV-utbudet från Sverige görs tillgängligt. Vidare måste alla de medier som görs på svenska i Finland värna om hög kvalitet. Bara så kan intresset för svenskan som mediespråk i Finland bevaras på sikt.
Det sammanhållande kittet - en studie av minoritetsmedier i Europa granskar fyra europeiska regioner och jämför dem med Svenskfinland. Studien utfördes vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet av professor Tom Moring och forskare Sebastian Godenhjelm.
Fyra regioner i fokus
Studien behandlar läget i Wales, där kymriskan länge hann gå kräftgång innan seriösa åtgärder vidtogs för att fånga upp den unga generationen. I Wales är fokus särskilt på TV som språkbärare, och investeringarna i TV-sändningar på kymriska har varit massiva, flera gånger större än satsningarna på FST inom YLE.
Studien pekar också på utvecklingen i italienska Sydtyrolen där minoritetens ställning stadigt har förbättrats. Där bidrar den fria tillgången till gränsöverskridande TV- och radiosändningar från tyskspråkiga länder till minoritetsspråkets renässans. Inom tidningspressen betonas särskilt satsningen på kvalitet inom lokalbevakningen. I Sydtyrolen ses Svenskfinland för övrigt som en förebild när det gäller mångsidigheten och tidningarnas förmåga att hålla fast vid en trogen läsarskara.
Gränslandet mellan Danmark och Tyskland granskas också. Där går - överraskande nog - den tyska minoriteten bakåt medan den danska mår bra och till och med växer. Vidare belyser studien situationen i Katalonien, där en stor folkmängd möjliggör experiment av olika slag samt avancerade webblösningar. Å andra sidan antyder erfarenheterna från Wales att inte ens långt drivna webblösningar ersätter en mångsidig tidningspress när man vill upprätthålla ett levande minoritetsspråk.
En av de viktigaste slutsatserna är att kvaliteten inom det svenska medieutbudet måste säkras i en situation då språklojaliteten minskar. Erfarenheter från alla de studerade regionerna antyder att unga människor sällan följer minoritetsmedier av gammal vana - man är trogen språket bara om utbudet är tillräckligt omfattande och kvaliteten håller.
Utan medier föråldras språket
Medierna utgör en av grundstenarna i det livslånga bygge som ger människan förutsättningar att använda sitt modersmål. Utan medier föråldras språket. Begreppsapparaten förnyas inte. Det blir svårt att diskutera de senaste händelserna i dagens samhälle. I den situationen förvandlas också ett starkt modersmål småningom till en dammig kvarleva från det förgångna. Med Det sammanhållande kittet - en studie av minoritetsmedier i Europa vill tankesmedjan Magma medverka till att så inte sker i Svenskfinland.
Varför genomförde Magma minoritetsstudien just nu? Vi vet att nya medier utsätter de traditionella för hård press. Internet erbjuder radikalt förändrade möjligheter till informationsförmedling och kommunikation. Allt oftare hettar det till när public servicebolag möter privata tidningshus i nya tillämpningar på webben. Finanskrisen har ytterligare tillspetsat situationen. I denna brytningstid är frågan om hur väl de svenskspråkiga medierna i Finland klarar utmaningen särskilt viktig. Det är ingen självklarhet att konsumenterna är redo att behålla språket när de växlar medium.
Svenskfinland är ingalunda ensamt om att ställa dessa frågor. Liknande tankegångar förs fram bland nationella minoriteter på olika håll i Europa. Utgångspunkterna varierar, men överallt finns gemensamma kännetecken: De ekonomiska resurserna är annorlunda nu än före finanskrisen. Invandringen ger vissa språkgrupper mer tyngd i samhället och andra mindre. Den tilltagande två- eller flerspråkigheten sätter gamla språklojaliteter på prov. Med hjälp av internet och tv stärker engelskan sin ställning. Gränserna i Europa suddas alltmer ut.
Vi har sett många gränser öppnas som en följd av politiska överenskommelser. Men inom etermedia återuppstår idag gränser som försvårar minoriteternas vardag. De svenskspråkiga i Finland får inte fri tillgång till Sveriges TV. Samma problem gäller de dansktalande i norra Tyskland. Undantag finns i Europa där frågan har lösts på ett elegant sätt, som denna studie visar. Just dessa gränsöverskridande TV-sändningar stärker språket och moderniserar det.
Varför ska det vara så svårt för en nationell minoritet att få fri tillgång till sändningar över nationsgränserna på eget modersmål i en tid då varor, pengar, tjänster och människor kan röra sig fritt i vår europeiska union? Svaret är att den politiska viljan till förändring saknas. En av rapportens rekommendationer är att frågan skall tas tag i på nordisk och EU-nivå.
Ladda ner rapporten här.
