På internet utmanas minoritetsspråket av både majoritetsspråket och engelskan. Särskilt utsatt är svenskan i Nyland sett i ett internationellt perspektiv. Televisionen spelar här en avgörande roll.
Det är allmänt accepterat att Europas färgstarka språkliga och kulturella mångfald är en rikedom och att språkminoriteterna i stor utsträckning bidrar till den. Frågan är hur den här rikedomen kan bevaras. Vilka metoder och instrument kan användas för att hjälpa språk och kulturer som är mindre utbredda att överleva och kvarstå lika livsdugliga som de stora? Medierna kan spela en central roll i detta sammanhang. Eftersom de fungerar genom språket och bär upp språket erbjuder de oss en möjlighet att bruka det språk vi vill. Undersökningar visar att människan tillbringar nästan lika mycket tid med medierna som på arbetsplatsen eller i skolan.
Emellertid gynnar vår tids trender och globaliseringen inte minoritetsmedierna av två orsaker. För det första för medierna idag en ständig kamp mot tiden: ny teknologi uppstår hela tiden och skapar nya ramar för mediernas funktion, vilket kräver ny kompetens av medieanvändarna. För det andra måste man inse att under skenet av multikulturalismen vinner engelskan terräng och blir allt mer dominerande i våra liv.
Det är paradoxalt att vi i stället för att läsa varandras språk och lära känna varandras kulturer talar engelska, tittar på amerikanska filmer och använder datorn på engelska. Under sådana omständigheter är det inte lätt ens för de stora språken att övervinna utmaningarna. Det är naturligtvis ännu svårare för de mindre språken.
Forskning i fyra regioner
Utmaningen för de mindre språken illustreras av en jämförande forskning1 som gjordes i fyra tvåspråkiga regioner i Europa: Nyland och Österbotten samt Sydtyrolen i Norditalien (tysk-italiensk kontext) och Transsylvanien i Rumänien (rumänsk-ungersk kontext) bland gymnasieelever (N=3400). Forskningens målsättning var att kartlägga studenternas medievanor och medievanornas förhållande till språkidentiteten.
Resultaten visar att ur ett minoritetsspråksperspektiv är Sydtyrolen den starkaste och Nyland den svagaste regionen, medan Transsylvanien och Österbotten ligger mellan de här två, vilket illustreras av fig. 1. Det tyska språket dominerar helt medieanvändningen i italienska Sydtyrolen. Svenskan i Österbotten och ungerskan i Transsylvanien har något svagare position i denna jämförelse, medan nylänningarna orienterar sig mer emot det finska språket när de använder medierna.
Fig. 1: På vilket språk använder du de följande medierna?
Resultaten visar också att mediespråket påverkas mest av familjens språkliga uppbyggnad och den lokala språkomgivningen, det vill säga kommunernas språkliga sammansättning. Man kan med andra ord säga att valet av mediespråk beror på hur ofta studenterna har kontakt med majoritetsspråket och på deras kompetens i majoritetsspråket. Därtill är det institutionella stödet, det vill säga medieutbudet, utslagsgivande beträffande valet av mediespråk.
Men utöver detta finns det ytterligare en faktor som influerar valet av mediespråk: interrelationen mellan TV-språket, tidningsspråket, radiospråket och internetspråket. Om man använder en medietyp mer eller mindre på ett språk, påverkar detta också användningen av de andra medietyperna. T ex det faktum att tyskan dominerar internetanvändningen i stor utsträckning i Sydtyrolen kan kopplas till att studerande i Sydtyrolen inte talar italienska särskilt bra, att utbudet på tyska är stort och att alla tyskspråkiga länder dubbar filmer vilket leder till att studenterna i Sydtyrolen saknar kontakt med engelskan. Men utslagsgivande är också att tyskan dominerar även användningen av de andra medietyperna (fig. 2).
Fig. 2: På vilket språk använder du mest internet?
På samma sätt kan det faktum att finskan spelar en så viktig roll i internetanvändningen i Nyland inte heller kopplas enbart till det faktum att studerande kan finska bra eller till att utbudet på finska är stort, utan också till att de i hög grad använder även de andra medietyperna på finska (se fig. 2 och 3). Det faktum att nylänningar använder internet betydligt mera på finska än österbottningar trots att de har tillgång till samma utbud på svenska kan förklaras först och främst med att nylänningarna är mer socialiserade - delvis genom televisionen - till det finska språket än österbottningarna. Televisionen spelar en mycket viktig roll i detta sammanhang: å ena sidan tillbringar studenterna mycket mindre tid med tidningar och radio, å andra sidan nås de unga av både engelska och finska genom sitt tv-tittande.
Fig. 3: Svenskspråkigas TV- och internetanvändning i Nyland
Medan de här faktorerna påverkar valet av mediespråk i hög grad, verkar andra objektiva variabler - såsom regionernas ekonomiska situation, det sociohistoriska läget eller språkens status - vara av mycket mindre betydelse. Ett av de mest iögonfallande utfallen är i detta avseende att man i det ekonomiskt svaga Transsylvanien, där ungerskan inte har någon officiell status, använder medierna mycket mer på minoritetsspråket än i Nyland som figur 1 och 2 visar.
Svenska, framtid och medierna
Hur kan flykten från svenskan motverkas i mediekonsumtionen i Svenskfinland? Det behövs framför allt två saker. För det första måste medieutbudet på svenska stärkas i tvåspråkiga miljöer på alla tänkbara sätt. De nuvarande svenskspråkiga medierna måste bevaras och utvecklas; utan en egen kanal skulle finlandssvenskarna titta ännu mindre på svenskspråkig TV.
Samtidigt är det klart att trehundratusen svenskspråkiga inte kan producera så mycket medieinnehåll som fem miljoner finskspråkiga. Därför måste utbudet säkras genom att man i tvåspråkiga kommuner får tillgång till mediekällor från Sverige och andra nordiska länder. Ett större svenskspråkigt utbud, huvudsakligen i TV, kunde vara en motiverande faktor inte bara för medieanvändningen, utan också med tanke på andra aspekter av livet. Svenskspråkiga och tvåspråkiga skulle få höra mer svenska genom medierna, vilket skulle motivera svenskans existens och position i hela samhället. Samtidigt skulle även finskspråkiga stöta på svenskan oftare och kunna öva språket via TV.
Den gränsöverskridande medieanvändningen är allmän praxis i hela Europa - t ex Schweiz och Österrike använder i hög grad tyska medier; Schweiz och Belgien använder i hög grad franska medier osv. Finland med sin tvåspråkighet är inte det enda landet där mediepolitiken och språkpolitiken står inför dessa utmaningar: "Det faktum att Kanadas två officiella språk har olika status i kombination med inflytandet från den internationella mediemarknaden gör att olika strategier måste utformas för att optimera nyttan av Kanadas två språksamfund och deras distinkta kulturindustrier." 2 - skriver Richard Collins.
Vidare måste nya medievanor utformas och de svenskspråkiga medierna mer och mer användas. De svenskspråkiga bör bli mer medvetna om att framtiden för deras språk beror också på dem själva, alltså på individerna, inte bara på staten. Om man inte använder sitt språk eroderas det även om det existerar i teorin. Man skall värna om sitt eget språk, man skall använda medierna på sitt språk och man skall även socialisera sina barn till sitt språk genom medierna.
Språkminoriteter begår ofta felet att låta negativa känslor få övertaget: "Vara eller inte vara?" Men livet är inte så enkelt, det finns en tredje dimension. Språken kan nämligen inte bara bevaras eller assimileras utan också utvecklas, och i den här kontexten får medierna inte betyda en fara för språkmajoriteterna eller språkminoriteterna, utan en möjlighet som kan och måste utnyttjas. Det är det som också finländarna, oberoende av språk, borde inse.
1) Forskningen finansierades av Svenska Litteratursällskapet men fortsätter inom ramen för projektet ”Tvåspråkighet, Identitet och Medier” finansierat av Finlands Akademi.
2) Collins, Richard (1994) Trading in Culture: The Role of Language. Canadian Journal of Communication, 19(3), 377-399.
Laszlo Vinczes forskning är anknuten till Finlands Akademis projekt om tvåspråkighet, identitet och medier.
