Hur mår det svenska i Finland år 2030? Magmas scenariorapport kartlägger fyra olika vägar mot framtiden. Utgångspunkten är optimistisk, men en positiv utveckling för det svenska kräver aktiva insatser på många plan.
Beskrivningar av framtiden sker ofta med hjälp av prognoser, men när framtiden ligger långt borta håller prognoser sällan streck. De förutsätter stabila mönster för utvecklingen, men i verkligheten avbryts trender och stabila perioder ofta av plötsliga, dramatiska förändringar. Så är det om vi betraktar utvecklingen i vår omvärld under de senaste drygt 20 åren och går tillbaka till 1989. Då delade Berlinmuren fortfarande Europa, Finland stod utanför EU, internet befann sig i sin linda och mobiltelefoner användes bara av ett fåtal. Det var inte lätt att träffa rätt i framtidsprognoserna.
Berlinmurens fall stöpte om Europa, EU-medlemskapet förändrade Finland och den nya tekniken revolutionerade vårt sätt att kommunicera.
Inte heller med scenarier som verktyg blir framtidsbeskrivningen exakt, men scenarierna - framtidsbilderna - eggar fantasin och ger oss möjligheter att dra slutsatser om vad som kan hända. Och att ställa följdfrågan: Om utvecklingen går i den riktning som scenariot förutspår, hur ska vi då anpassa oss för att slutresultatet ska bli det bästa möjliga?
Också en språkminoritet är i hög grad beroende av den förändring som sker i det omgivande samhället och i världen - av faktorer som vi själva sällan kan påverka. Därför beslöt Tankesmedjan Magma och Kommunförbundet att i samarbete med konsultföretaget Synocus genomföra ett scenarioprojekt, Vision 2030. Projektet inleddes våren 2009 med en omfattande enkät som utannonserades i flera tidningar.
Enkäten, som kunde besvaras på Magmas webbsajt (och i viss mån via personliga intervjuer) var öppen för alla. Den byggde enbart på öppna svarsalternativ. Utgående från frågor om det svenska i Finland, den förväntade förändringen i samhället och egna förhoppningar kunde respondenterna fritt lyfta fram det de ansåg vara viktigast med tanke på framtiden. Under hösten 2009 fortsatte projektet med scenariosessioner som engagerade svenskspråkiga och tvåspråkiga från olika delar av landet.
En viktig etapp i Vision 2030 är rapporten ”Det svenska i Finland år 2030” som i sin helhet kan laddas ner här på Magmas webbsajt. Den bygger på slutsatserna av enkäten och scenariosessionerna och innehåller en mångsidig analys av de förändringar som sker i vårt land och i världen. Här kartläggs relevanta utvecklingsmönster bl.a. på teknikens, ekonomins, politikens och miljöns områden.
Rapporten visar genom exempel ur enkätsvaren hur mångskiftande språkminoriteten är. Frågan ”vad betyder finlandssvenskhet för dig” gav synnerligen olika svar. Det fanns de som såg många gemensamma faktorer, andra som uppfattade endast språket som gemensam nämnare. Och det fanns de som upplevde hela begreppet finlandssvensk som motbjudande. Går det att forma en vision som sträcker sig 20 år framåt i tiden när uppfattningen om dagens gemensamma nämnare är så diffus? Försöka duger. ”Det svenska i Finland år 2030” utgör ett seriöst försök att samla upp det gemensamma och greppa framtiden för det svenska utgående från trycket från omvärlden.
Rapporten har fyra scenarier som alla innehåller värdeladdat stoff. Här figurerar finanskrisen, miljöproblematiken, invandringen och många andra utmaningar - Finland är ingen isolerad ö. Det första scenariot är teknologioptimistiskt - erfarenheter från de senaste decennierna visar att vi finländare snabbt anammar ny teknik. Den andra framtidsbilden utgår från en miljöfokuserad - eller miljöfixerad - utveckling där politiken långt styrs av miljöargument, något som kan ske på bekostnad av andra värden.
I det tredje scenariot blir Finland blir alltmer mångkulturellt till följd av invandringen. Scenariot har fått beteckningen ”smörgåsbordet” eftersom det bygger på ökade valmöjligheter för de starka i samhället. Följden blir en kamp om de bästa resurserna och ökade samhällsklyftor. I det fjärde scenariot blir den ekonomiska krisen långvarig i världen, vilket leder till att nationalstaterna börjar skydda sig på olika sätt. Detta i sin tur gör att minoriteter hamnar i kläm.
Rapporten slutar med en framtidsvision och ett förslag till steg på vägen mot målet. Ett av stegen är en nationell språkstrategi som tidigarelägger språkundervisningen i skolorna. Ett annat steg är en samordning av dagvård, hälsovård och äldreomsorg för den svenskspråkiga befolkningen över kommun- och förvaltningsgränserna. Rapporten efterlyser också ett stärkt innovationsklimat på finlandssvenskt håll för att locka fram nya lösningar.
Rapporten lanserades i början av februari och väckte stor uppmärksamhet i de svenskspråkiga medierna, både lovordande och kritisk. Detta var välkommet, för en rapport av det här slaget mår bäst av att kritiseras och diskuteras. Vissa kritiker koncentrerade sig på det som borde ha sagts i stället för att analysera det som sades. Det är naturligtvis kritikernas privilegium att notera allt det som inte rymts med. Många bedömare konstaterade dock att ”Det svenska i Finland år 2030” är ett sällsynt och innovativt försök att greppa framtiden för det svenska utgående från de förändringar som sker runt omkring oss.
”Det svenska i Finland 2030” är ingen facit och ger inga exakta svar. Rapportens uppgift är att uppmuntra läsaren att själv dra slutsatser, ta ställning och föra en värdediskussion. Och att fundera på vilken svenskans roll blir i den dramatiska förändring som vi får uppleva under de närmaste 20 åren. På så sätt utgör rapporten lämpligt material för studiecirklar av olika slag. Samma metodik kunde naturligtvis användas om man försöker analysera hela Finlands roll i en värld som efter finanskrisen ser rätt annorlunda ut än förut.
Eller som Helsingin Sanomat skrev i sin ledare den 8 februari då tidningen behandlade scenariorapporten: ”Magman ja Kuntaliiton projektin loppuraportissa on paljon opittavaa myös suomea äidinkielenään puhuville... Ajatusmatkan lähestymistapa on oman arvon tunteva mutta avoin maailman muutokselle. Tällainen tarkastelutapa on jo itsessään innovaatio, joka kannattaisi ottaa laajemminkin käyttöön.”
