I Vasabladets ledare (3.2.) kommenterara Stig Nygård rapporten Det svenska i Finland 2030 och nya former för samverkan:
"Alla språkminoriteter borde själva kartlägga de förändringar som är på gång i såväl närmiljön som omvärlden och sedan se till att hoten och riskerna förvandlas till möjligheter.
Med dessa utgångspunkter startade tankesmedjan Magma och Kommunförbundet förra året projektet "Finlandssvensk vision 2030" med Svenska kulturfonden som finansiär.
Målet var att strukturerat binda ihop de tankar som existerar om framtidsutsikterna för det svenska i Finland.
Scenarioprojektet samlade intryck, förhoppningar och hotbilder av finländare med engagemang för det svenska språket, men också av utomstående experter.
Man tog fasta på den finlandssvenska identiteten, det svenska språkets ställning, serviceutbudet och verkningarna av olika internationella trender.
Utmaningarna har sammanställts i fyra möjliga scenarier för det svenska i Finland 2030. Scenarierna är alternativa framtidsbilder, mer eller mindre sannolika, som hjälper människor och grupper att hantera osäkerheten.
Scenarierna utgår från den tekniska utvecklingen, klimat- och miljöfrågor, det mångkulturella samhället samt vad finanskrisen i förlängningen kan leda till i termer av protektionism och resursbrist. Generellt är infallsvinkeln väldigt urban, men ändå aningen underhållande som tankelek.
Magmas Björn Sundell och Kommunförbundets Kristina Vikberg, som sammanställt rapporten, framhåller att den inte är ett politiskt program eller ett manifest.
Målet är att förmå så många finlandssvenskar som möjligt att själva föreställa sig framtiden och söka vägar att påverka utvecklingen.
De åtgärdsförslag som finns i rapporten är i första hand ägnade att sporra till eftertanke, samtidigt lämpar sig materialet väl som underlag för studiecirklar..
En språkminoritet är beroende av faktorer och förändringar som inte alls eller bara delvis kan styras.
Tankelekarna om framtiden fungerar samtidigt som en slags mental träning inför det som komma skall. De hjälper oss också att utveckla våra egna överlevnads- och framgångsstrategier.
Den vision som rapporten målar upp om att den offentliga sektorn fortfarande bär ansvar för svensk dagvård och utbildning är i sig en förutsättning för en svensk identitet. Men det krävs mer än så.
Det säger sig självt att Finland som nation, för att hävda sig i den internationella konkurrensen, måste satsa på forskning och utveckling.
Men precis som det framhålls i rapporten, måste också finlandssvenskarna satsa på egna innovationer för att trygga servicen och skapa nya former för samverkan. Det kan ske i samarbete med högskolor, universitet, organisationer och fonder.
Vi kan påverka framtiden om vi vill.
Finlandssvenskarna måste dock själva aktivt försöka greppa utvecklingen genom nya initiativ."
http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=102092
