Wales har länge varit något av en förebild för många språkliga minoriteter i världen. Återupplivningen av det kymriska språket har ansetts vara en framgångshistoria, och ett av världens kanske mest framstående minoritetsspråksmedium har funnits i Wales, i form av den kymriska TV-kanalen S4C. I dag befinner sig Wales i den paradoxala situationen att antalet kymriskkunniga personer har ökat, medan användningen av språket har minskat. Samtidigt håller Welsh Language Board på att upplösas och TV-kanalen S4C står inför kanske det mest dramatiska hotet sedan kanalen grundades för ca 30 år sedan.
Vad är det som händer i Wales?
Skolans roll
Liksom för många andra minoritetsspråk i världen var 1900-talet inte någon guldålder för kymriskan. Mellan åren 1911 och 1981 sjönk andelen kymrisktalande personer i Wales från hälften till ungefär 20 procent. Då antalet i folkräkningen år 1911 var omkring en miljon, var motsvarande siffra år 2001 600 000. Det var först från 1980-talet som siffrorna igen långsamt började peka uppåt, i och med ett allt starkare språkligt uppvaknande från 1960-talet framåt.
Ett centralt instrument för revitaliseringen av det kymriska språket i Wales har varit skolan. Ca en fjärdedel av de kommunala skolorna är i dag kymriskspråkiga, d.v.s. där undervisningsspråket i alla eller nästan alla ämnen är kymriska. De övriga skolorna är engelsk- eller tvåspråkiga. Kravet att läsa kymriska gäller dock alla skolor, oberoende utgångsspråk. Från och med år 1990 introducerades kymriska som ett obligatoriskt ämne för alla skolelever från 5 år och uppåt, och från och med år 1999 för elever ända upp till 16 års ålder.
Jämför man med Finland, där svenska läses i finska skolor oftast först från sjunde klass (alltså i minimum tre år tills man gått ut grundskolan), kan man konstatera att satsningen i Wales varit långt större, där alla läser kymriska under minimum 11 år. Samtidigt är läget i Wales långt ifrån oproblematiskt.
Trots att ca en fjärdedel av alla barn i Wales går i kymrisk skola, tenderar bara en del av dessa att ha kymriska som hemspråk. Till exempel uppger bara 12 % av barnen i folkräkningen att de kan kymriska flytande, medan ca 16 % läser kymriska som första språk. Samtidigt uppger engelskspråkiga barn som lär sig kymriska i skolan klara sig bra på lektionerna, medan andra sammanhang utanför skolan lätt blir engelskspråkiga - både för de kymrisk- och de engelskspråkiga barnen.
Andel kymriskkunniga (som kan läsa, skriva och tala) enligt folkräkningen år 2001
Källa: National Statistics UK, 8.1.2004
Problemet med användning
Så hur kommer det sig att kymriskan inte används, trots att det lärs ut i skolan under så många år? Experter som Magma träffade under sitt besök i Cardiff tidigare i år konstaterade att eleverna inte alltid har vokabulär att uttrycka sig i sociala sammanhang. Kymriskan blir ett skolspråk som endast används under lektionen: att tala kymriska utanför klassen är inte "cool". I synnerhet ungdomar i yngre tonåren tenderar att skämmas för att tala kymriska, eller för att de inte talar kymriska tillräckligt bra.
För trots att alla skolelever i Wales i princip ska läsa kymriska under hela sin skoltid, betyder det inte att alla lär sig språket flytande. I en rapport om tvåspråkigheten för Welsh National Assembly från maj 2010 konstateras bland annat att en brist på kompetenta lärare har gett en varierande nivå på standarden i undervisningen, och eleverna presterar sämre i kymriska än i andra ämnen. Skolorna bestämmer själv om mängden undervisning, vilket också kan leda till stora lokala variationer i hur mycket kymriska eleverna de facto läser.
Rapporten pekar också på bristen av sammanhang utanför skolan som kan stödja inlärningen. Här kan man notera att det redan existerar exempel på imponerande kymriskspråkiga sociala sammanhang. Ett av dem är ungdomsföreningen Urdd (Urdd Gobaith Cymru), som bland annat arrangerar sociala evenemang, sport, kultur och läger för barn och unga - med kymriska som huvudspråk. Enligt organisationens beräkningar är ca 30 % av alla 10-åringar i Wales medlemmar - både kymrisktalande och så kallade "learners", d.v.s. de som håller på att lära sig - och hela 90 % av alla kymriskspråkiga barn. Att organisationen uppnår en så täckande medlemsprocent har troligen att göra med organisationens samarbete med skolorna: många barn blir de facto medlemmar via skolan. Samtidigt verkar organisationen genuint populär, i synnerhet bland 9-10-åringar.
En annan anmärkningsvärd kymriskspråkig företeelse är festivalen Eisteddfod, en tradition med 800-åriga anor. I festivalen ingår en ceremoniell del med druider och svärd, men huvudsakligen består den jättelika kulturfestivalen av olika tävlingar i tiotals grenar i allt från körsång, poesi och teater, till teknologi och vetenskap, allting på kymriska. Årligen arrangeras en speciell Eisteddfod för barn och ungdomar (via Urdd), plus lokala, nationella och internationella varianter. I den nationella tävlingen, som pågår i nio dagar i augusti, deltar över 150 000 personer och omkring 8 000 är med och tävlar. Eisteddfod räknar sig som en av de största kulturella festivalerna i världen. "Året i Wales börjar i augusti, inte i januari", menar R. Alun Ifans, President of the Court of the National Eisteddfod of Wales, och tillägger: "It's not a competition, it's a crusade".
Men trots dessa viktiga och framgångsrika initiativ är de inte tillräckliga för att upprätthålla kymriskan som ett levande språk i det dagliga livet. För detta behövs aktivt engagemang bl.a. inom familjen och i dagliga sociala sammanhang. Det här är något man försöker ta fasta på i lagstiftningen.
Ny språklag
Juridiskt sett skedde en märkbar förbättring av kymriskans ställning år 1993, då språket fick samma lagliga ställning som engelskan. Man grundade en myndighet, Welsh Language Board, med uppgift att främja användningen av kymriska. Det har den gjort bl.a. genom att stöda konkreta språkprojekt, utarbeta språkplaner med organisationer och företag, samarbeta med undervisningssektorn och arbeta med familjer och unga. I den nya lag som nu är under arbete planerar man att gå ett steg längre genom att tillsätta en språkombudsman, en Welsh Language Tribunal och ett Welsh Partnership Council. Meningen är nu att inte bara främja språket, utan vid behov också utmäta sanktioner gentemot de organisationer som inte följer de språkstandarder som läggs upp.
Frågan är hur lagen och den tillhörande strategin kommer att implementeras och efterföljas. I jämförelse med Welsh Language Board, som har gjort mycket praktiskt arbete, ser policyn nu ut att bli mer lagberoende och mindre handledande. Huruvida detta leder till önskat resultat återstår att se. Åt Magma berättade man dock hur målsättningen med den nya strategin bl.a. är att öka användningen av kymriskan - inom familjen, på arbetsplatsen, i sociala kontexter och med hjälp av modern teknologi.
Samtidigt som detta behjärtansvärda arbete utarbetas befinner sig dock hela Storbritannien i ekonomisk kris, och inte heller kymriskan går oskadd. Hur ska de nya målsättningarna genomföras i praktiken? Kan sociala sammanhang och kymriska miljöer utvecklas och upprätthållas framgångsrikt inom rådande ekonomiska ramar?
S4C
En hörnsten i den sociala användningen av kymriska har sedan dess grundande år 1982 varit TV-kanalen S4C (Sianel Pedwar Cymru). Som självständig minoritetsspråkskanal har S4C varit en förebild för många andra minoritetsgrupper, som själva har kämpat med snäva sändningstider inom majoritetskanaler. År 2010 var S4C:s statliga finansiering över 100 miljoner pund, vilket som konstateras i Magmas rapport Det sammanhållande kittet är mer än fem gånger så mycket som budgeten för FST5 i Finland. Kanalen har ansetts vara en av Storbritanniens bäst finansierade kanaler och uppfattas av Moring och Godenhjelm (s. 49) som "ett försök att inom mediesektorn skapa de institutionella förutsättningarna för att stöda ett utsatt språk och göra utbudet så attraktivt som möjligt för den del av publiken som talar kymriska och även för en större publik i Wales".
Sedan kanalens digitalisering år 2010 sänder S4C program enbart på kymriska - 17 timmar per dag av nyheter, underhållning, barnprogram etc. - oftast textade till engelska. Kanalen producerar inga program själv, utan beställer allt innehåll från BBC och andra mindre, självständiga producenter. Detta gett upphov till en helt egen produktionssektor som, enligt Tim Hartley, Head of Corporate Affairs vid S4C, skapat hela 2250 nya jobb i Wales.
Men som sagt, Storbritannien genomgår hårda ekonomiska tider. Även om Hartley ännu några veckor tidigare menade att det krävs en lagändring ifall man vill skära i kanalens budget på ett mer drastiskt sätt, kunde man 20.10.2010 i Engelska tidningar läsa att Department for Culture, Media and Sport krävt en nedskärning på 24,4 % av S4C:s budget inom de närmaste fyra åren. Efter det ska BBC ta över den huvudsakliga finansieringen av kanalen. Från Walesiskt håll tolkar man detta som en plan att sammanslå S4C med BBC, och S4C har krävt en utredning över beslutet. Nättidningen The Guardian (27.10.2010) estimerar att flera hundra arbetsplatser inom den privata produktionssektorn i Wales kommer att försvinna som en direkt följd av nedskärningarna.
Även om nedskärningarna presenteras som en del av de åtstramningar som måste göras inom alla sektorer, frågar man sig huruvida Englands förståelse för och stöd för kymriskan minskat. Liksom alla minoritetsspråksmedier påpekar, så påverkar dylika inbesparingar proportionellt sätt minoritetsspråksmedia hårdare. Eftersom det sällan finns någon stor administration att skära i syns nedskärningarna snabbt i själva programutbudet. Och försvinner ett program kan en hel genre på just det språket försvinna.Till exempel skars det enda existerande ungdomsprogrammet på kymriska bort redan i somras. "Vi är mer än summan av våra delar", underströk Hartley när Magma träffade honom tidigare i höstas.
För vem slåss draken?
Enligt legenden vann den röda draken, som i dag symboliserar Wales, över den vita draken, som stod för England. Numera är en stor del av befolkningen i Wales av engelskt ursprung. Nettoinflyttningen per år uppskattas till ca 12 000 personer, och det har blivit allt populärare bland engelsmän att köpa tomter i Wales. "If you are in search of a home in the UK with the twin advantages of city and sea, you might cast your eye towards a capital: not London, but towards Wales's largest city, Cardiff." Det stod att läsa i Financial Times från 9-10 oktober 2010, där man klarlade hur man kan få fina och stora villor relativt förmånligt.
Så vad innebär Wales i dag? Handlar det enbart om territoriet, eller baserar sig den walesiska identiteten på språket, kulturen eller nånting annat? "Alla är walesare" var ett svar vi fick mer än en gång i Wales, och att vara walesare kan innebära att man hejar på det lokala laget i rugby. Enligt en artikel från 2005 kan ändå man hitta paralleller mellan språket och engagemanget med Wales som kymriskt. Coupland et al demonstrerar hur alla ungdomar (16-18-åringar) i deras studie visade relativt stark anknytning till Wales. Alla stödde en ceremoniell användning av kymriskan, t.ex. i sånger, namn, ceremonier etc, men de som behärskar kymriska var mera involverade i kymriska aktiviteter. De som bodde på starkt kymriskspråkiga orter och hade goda kunskaper i kymriska visade, naturligt nog, på en mer aktiv användning av kymriska än de som bodde utanför de kymriska kärnområdena. Men de starkt kymriskspråkiga orterna minskar i antal och allt fler bor i tätorter med liten procentuell kymriskspråkig närvaro.
Liksom man i Wales redan konstaterat gäller det alltså för kymriskan att dels öka antalet som talar kymriska, och höja deras kunskapsnivå, och dels att främja användningen av kymriskan. Men just nu ser det ut som om ena handen ger och den andra tar: goda initiativ är under arbete för att främja språket, samtidigt som viktiga språkpelare som S4C riskerar att marginaliseras. Genom bl.a. Urdd och Eisteddfod har Walesarna visat att de är svåra att klå i mobilisering av barn och unga. Frågan är ändå om det görs tillräckligt. Kommer dagens unga som lär sig språket att ta det med sig i vuxenåldern och föra det vidare till sina barn? Kommer dessa barn att ha tillgång till en social miljö på kymriska, eller till attraktiva program och annan underhållning på kymriska?
Just nu ser det både mörkt och ljust ut.
Källor:
Coupland, N., Bishop, H., Williams, A., Evans, B. och Garrett, P. (2005) ‘Affiliation, Engagement, Language Use and Vitality: Secondary School Students' Subjective Orientations to Welsh and Welshness' (s. 1-24), i The International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, Vol. 8, Nr 1, 2005.
http://www.bbc.co.uk/wales/schoolgate/aboutschool/content/inwelsh.shtml
http://www.byig-wlb.org.uk/English/ (Welsh Language Board)
The Guardian (20.10.2010) S4C's budget to fall by a quarter over four years, http://www.guardian.co.uk/media/2010/oct/20/s4c-budget-cuts-bbc
The Guardian (27.10.2010) S4C cuts set to hit Welsh production companies, http://www.guardian.co.uk/media/2010/oct/27/s4c-independent-production-companies
Jones, H.M. (2008) ‘The Changing Social Context of Welsh: A Review of Statistical Trends' (s. 541-557), i The International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, Vol. 11, Nr. 5, 2008.
Moring, T. & Godenhjelm, S. (2010) Det sammanhållande kittet. En studie av minoritetsmedier i Europa, Magma-rapport nr. 3/2010.
http://www.wales.com/en
Welsh Assembly Government (2003) Iath Pawb: A National Action Plan for a Bilingual Wales (http://wales.gov.uk/depc/publications/welshlanguage/iaithpawb/iaithpawbe.pdf?lang=en).
Welsh Assembly Government (2010) Rapporteur Group on Bilingualism, Paper 1:27 May 2010: Welsh Second Language. (http://www.assemblywales.org/paper_1_-_wldu.pdf)
