Kampanj ska väcka EU
You are not alone, Du bist nicht allein, Du är inte ensam." Det budskapet manifesterades med färggranna ballonger som släpptes i luften på torget i den lilla staden Brixen (Bressanone) i Sydtyrolen på midsommaraftonen. Det skedde vid den europeiska minoritetsorganisationen FUEN:s kongress för att symbolisera en kampanj som syftar till att samla en miljon namn för språklig mångfald i Europa.
Minority Safepack Initiative som FUEN:s (Den federalistiska Unionen för Europeiska Folkgrupper) kampanj heter riktas till Europeiska kommissionen. Efter att EU tagit emot initiativet påbörjas kampanjen i september. Minoriteternas sak ska sedan vara ett hett tema på agendan i valrörelsen inför EU-valet nästa vår.
I motiveringen till initiativet som tagits av Folkpartiet i italienska Sydtyrolen och Demokratiska alliansen för ungrare i Rumänien framhålls att minoritetens sak är allas, också majoritetens. Tillsammans är det vår skyldighet att verka för en mångfald av språk, kulturer, identiteter och regioner.
I Europas 47 stater beräknas det finnas 340 autonoma minoriteter bestående av över 100 miljoner människor. Det betyder att var sjunde europé tillhör någon autonom eller etnisk minoritet. Inom EU finns 24 officiella språk och fler än 60 regionala eller minoritetsspråk, som talas av 40 miljoner människor. Ett faktum är att minoritetsgrupperna spelar en obetydande roll inom politiken. Det är för att råda bot på detta missförhållande som initiativet väckts inför det kommande EU-valet.
En miljon namn ger starkt förhandlingsmandat
Presidenten för FUEN, Hans Heinrich Hansen, som företräder den danska minoriteten i Sydschleswig i Tyskland var optimistisk i sina kommentarer på kongressen i Brixen. Han talar för 90 medlemsorganisationer i paraplyorganisationen för de autonona och nationella minoriteterna i Europa. FUEN är en intresseorganisation som bevakar minoriteternas rättigheter, bland annat med deltagande status i Europarådet.
– Vi kommer att inom ett år ha fått ihop en miljon namn och har därmed beredskap att inleda en dialog med det nyvalda EU-parlamentet. Vår målsättning är att stärka de europeiska minoriteternas ställning och kulturella och språkliga mångfald. En miljon namn ger oss ett starkt förhandlingsläge, tror Hansen.
Han preciserar ännu målsättningen med initiativet:
– Vi behöver en deklaration som summerar våra krav. Vi vill förhandla med alla parter, nationella stater i Europa och med Europarådet och EU. Vi känner väl till de behov och problem som minoriteterna och de etniska grupperna har. Vårt budskap är att det behövs en förändring. EU måste inse att en förbättrad ställning för minoriteterna inte är ett hot utan har en berikande funktion. Konkret handlar det om mänskliga rättigheter och friheten att verka som minoritet.
President Hansen betonar ännu att EU har ett ansvar för sina minoriteter, vilket framgår av Lissabonfördraget. Därför utgår FUEN från att EU intar en beskyddande roll genetmot sina minoriteter.
Sydtyrolerna en välmående minoritet
Viceordföranden i FUEN och viceordförande för Sydtyrolska Folkpartiet Martha Stocker, som också är medlem av provinsregeringen i Sydtyrolen och mångårig förhandlare med den italienska staten, har perspektiv på minoritetsfrågor. Hon konstaterar krasst att EU i dag glömt bort minoritetsfrågorna och anser det viktigt att återinföra dem på dagordningen.
– Minoriteternas särskilda utmaning gäller att slå vakt om freden. I arbetet inom FUEN har vi minsann kvalificerat oss för Nobels fredspris. Vi fyller de krav som ställs, säger hon och nämner ansträngningarna för ungrarnas sak i Rumänien och solidariten med den romska minoriteten i de forna öststaterna.
– Att skydda minoriteterna är ett nationellt intresse. Men där detta inte sker behövs stöd utifrån. FUEN har dragit sitt strå till stacken. Men nu måste också EU ta sitt ansvar. Därför är initiativet som godkänts här på kongressen en viktig sak.
Martha Stocker tillhör en av de minoriteter i Europa som har det allra bäst. Det tysktalande Sydtyrolen kan till exempel räkna med att få 90 procent av skatterna till godo. Att regionen är välmående syns också av en påfallande låg arbetslöshet, endast 4,5 procent av sydtyrolerna är arbetslösa.
– En erfarenhet som jag gärna delar med mig av gäller vilken skola som bäst gagnar minoriteten. Det är en skola på det egna språket. Blanda inte ihop språken, det gagnar ingen. I Sydtyrolen talar 74 procent tyska, 25 procent italienska och 5 procent ladinska. Vi är entydigt för enspråkiga skolor.
Även om Martha Stocker är stolt över den långtgående autonomi som Sydtyrolen har säger hon att det är en modell bland andra. Hon nämner tre: En territoriell autonomi med egna beslutande organ, en speciell status med eget parlament, egen regering och förvaltning. Den andra modellen är en kulturautonomi med egna religiösa och kulturella institutioner, egen förvaltning som tryggar minoritetens identitet och utbildning med skolor och universitet. Den tredje modellen är en lokal självförvaltning med lokal autonomi och demokratisk representativitet.
– Vår styrka inom FUEN är att vi är så olika som minoriteter. Vi behöver mer av en medveten minoritetsidentitet i Europa och inom EU. Vi drömmer på vårt modersmål. Det är ett tecken på att vi är olika och just därför viktiga.
Flerspråkighet i fokus
Regional sympati, europeisk styrka och språklig mångfald. Så lyder en annan av FUEN:s aktuella deviser. Den beskriver en tvåårig kampanj som sätter fokus på flerspråklighet och språklig mångfald i Europa. Målet är att alla européer ska kunna tala två språk utöver modersmålet. Kampanjen syftar till uppmuntra till flerspråkighet genom att peka på fördelarna av att kunna fler språk. Detta stärker också de små mer regionala språkens ställning. För att förstärka flerspråkigheten har man medvetet satsat på umgänge över språkgränserna genom olika evenemang, idrottstävlingar och ungdomsmöten och konserter. Framför allt har sociala medier med internet, facebook och twitter använts som redskap. Ökad uppmärksamhet, motivation att lära sig nya språk, en positiv image, språkvänliga miljöer och en offentlig synlighet ingår i kampanjen.
Eurobarometer visar på minskade språkkunskaper
För att ge kampanjen om ökad flerspråkighet en korrekt förankring har man med EU-kommissionens hjälp låtit en Eurobarometer kartlägga inställningen till flerspråkighet i olika europeiska länder.
Hur européerna förhåller sig språk framgår av barometermätningen 2012. Antalet som talar fler än ett språk har minskat på fem år, 54 procent kan tillgodogöra sig ett annat språk och 25 procent minst två språk utöver modersmålet. Andelen som talar minst tre språk är endast 10 procent.
För att målet för EU:s språkstrategi, att varje person skulle kunna två språk utöver modersmålet ska uppnås, behövs målmedvetna åtgärder. Något som också FUEN poängterar i sin flerspråkighetskampanj.
Inställningen till flerspråkigheten är över lag positiv, 98 procent anser det nyttigt att barnen i framtiden lär sig fler språk. 88 procent anser att de själva skulle ha nytta av fler språk. En språklig jämlikhet bejakas av 81 procent.
EU:s mål att varje person borde kunna två främmande språk bejakas av 75 procent, 77 procent vill ge frågan politisk prioritet.
En majoritet anser att språkkunskap är nyttig när man söker arbete utomlands, men också vid umgänge med människor från andra länder. En mindre andel ser fördelar av språkkunskap för arbete i det egna landet.
Eurobarometern visar också på iakttagelser med relevans för Finland. Både positiva och mindre positiva. Österrike, Finland och Irland är de länder där människor obehindrat kan föra ett samtal på ett annat språk än modersmålet. Däremot hör Finland inte till de länder där en majoritet av befolkningen uppfyller EU:s målsättning om två språk utöver modersmålet. De länder där majoriteten talar två språk utöver modersmålet är Luxemburg, Nederländerna, Slovenien, Malta, Danmark, Lettland, Litauen och Estland.
