President Martti Ahtisaari kom med ett uppfriskande utspel om svenskan. Det är bara synd att han verkar vara så ensam i sin oro, skriver Kennth Myntti i Vbl (29.9.).
"Klokt sagt. President Martti Ahtisaari har självklart rätt i att svenskan borde tas in på skolschemat redan i lågstadiet.
Johannes Virolainen och Paavo Lipponen hörde till de finskspråkiga toppolitiker som under sin aktiva karriär försvarade svenskan i Finland.
På senare tid har det varit tunnsått med stöd av det slaget. Därför kan den typen av artiklar som republikens förre president Martti Ahtisaari i går lät publicera i Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet på nytt kallas banbrytande.
Onekligen är det befriande att också någon annan än de svenskspråkiga betonar att de finskspråkiga i Finland knappast kan lära känna sig själva och sin historia utan att göra det på svenska-det språk som utgör grund för en stor del av den nationella identiteten.
Det är nästan sorgligt att Ahtisaari ska behöva påminna om att Fältskärns berättelser och Fänriks Ståhls sägner skrevs på svenska och att Mannerheim författade sina memoarer på svenska. Rättare sagt-att han gör det visar på en insikt om att en stor del av finländarna faktiskt svävar i ovisshet om att det förhåller sig på det sättet.
Därför gör Ahtisaari helt rätt i att oroa sig för allt fler finskspråkiga tenderar att förhålla sig negativt till det andra inhemska språket. Det är bara synd att så få delar hans oro.
Ahtisaari har förstås fullständigt rätt då han konstaterar undervisningen i svenska i grundskolan borde påbörjas betydligt tidigare än på sjuan då ungdomarna befinner sig då i en känslig ålder, puberteten.
Har de inte före det konfronterats med svenska är sannolikheten för en positiv attityd inte särskilt god. På basen av vilka negativa reaktioner som Ahtisaaris utspel redan har väckt på debattsajten www.hs.fi är jordmånen för en tidigareläggning av svenskundervisningen dock inte särskilt gynnsam.
Å andra sidan är ju den här typen av anonyma debatter inte representativa för hur folkmajoriteten resonerar. Vi måste lita på att attityder går att påverka och att artiklar som Ahtisaari lät publicera ändå för utvecklingen i rätt riktning.
Vilken var då kärnan i budskapet?
Tja, på ett allmänfolkligt plan ville Ahtisaari ha fram att flerspråkighet automatiskt ger större tolerans och förståelse medan inskränkthet och okunskap på motsvarande sätt föder negativa attityder gentemot allt främmande. Därför har finländarna allt att vinna på att båda språken igen tas till heders i vårt land.
Men på ett högre filosofiskt plan ville Ahtisaari ha fram att svenskan utgör Finlands nyckel till en finländsk västorientering. Det är faktiskt via svenskan som finländarna har utrustat sig med en nordisk och skandinavisk identitet, som i sin tur har uppfattats som en positiv sinnebild i resten av världen.
Det här är ett viktigt påpekande. Genom att förneka och undergräva svenskan och genom att tala engelska i nordiska sammanhang förnekar det finskspråkiga Finland inte bara en del av sig självt.
På det sättet bidrar landet också till sin egen isolering. Varför görs Finland till ett instängt, finskt reservat?"
