I Ålandstidningen skriver Benita Mattson-Eklund (27.3.)med anledning av Janne Holméns undersökning:
"Att få sin historia om bakfoten tillhör konsten att vara en nation.
Med det citatet av den franske filosofen Ernest Rénan inleder Janne Holmén sin undersökning om bilden av den svenska tiden i finländska läroböcker för gymnasiet.
Och nog är det ett och annat man fått om bakfoten.
UNDERVISNING Holmén, som själv är historiker, fick uppdraget från den finlandssvenska tankesmedjan Magma senaste höst. En enkät som tankesmedjan genomförde visar att drygt 50 procent av de tillfrågade ansåg att de vet tillräckligt om Finlands period som en del av det svenska riket. Undersökningen publicerades i går och kan läsas på nätet på: www.magma.fi
Det största problemet med kunskapsförmedlingen i ämnet är att den gymnasiekurs där den svenska tiden behandlas inte är obligatorisk. Det betyder att bara 25 procent av gymnasisterna läser den. Ett faktum som med all önskvärd tydlighet visar att perioden är lågprioriterad i läroplanen.
"Därför blir läsning om det antika Atens lagar obligatorisk läsning men inte Gustav III:s, trots att de sistnämnda är basen för Finlands nuvarande lagstiftning" skriver Holmén.
Utvecklingen
Holmén har granskat historieböcker från 1980 till nutid och han konstaterar att mycket hänt i fråga om hur läroböcker skrivs. I de moderna läroböckerna, producerade på den här sidan om år 2000, strävar de flesta författare till en kritisk granskning av historiens myter.
Men myterna är sega och lever nog kvar bland folkets breda lager, skriver Holmén.
Och hur ser då den nationella myten ut?
Jo, att Finland underkuvades av svenska erövrare under korstågen och att en svenskspråkig överklass installerades. De finska bönderna tvingades till hårt arbete på svenskarnas gods och de skrevs ut som soldaterna till svenskarnas krig. Alla delar i berättelsen vinklades för att passa nationella syften.
Den största bristen är, enligt Holmén, att man bortser ifrån att språket blev en identitetsskapare först på 1800-talet, att man förbigår hur de äldsta svenska bosättningarna kom till och att man använder det moderna begreppet "Finland" för att beskriva ett geografiskt område som inte fanns under den svenska tiden.
Eftersläpning
Holmén lyfter också fram läroplanernas betydelse för hur läromedlen utformas. Ännu på 1980-talet talade läroplanen om att ämnet historia skulle behandla "nationella värderingar".
Eftersom läroböcker i historia är de mest lästa böckerna i ämnet så är de mycket viktiga, de ska stämma överens med de attityder som finns i samhället. "Läroböcker är således ett slags mätare på attityderna i ett land - samtidigt som de bidrar till att påverka attityderna", skriver Holmén.
Han anser också att de finskspråkiga historieböckerna uppdateras snabbar och har en mer moden framtoning än de finlandssvenska. Detta faktum tror Holmén beror på att upplagan för de finlandssvenska läroböckerna är liten och att förlagen inte har råd att ge ut nya upplagor så ofta som man borde.
Förbättringar
Janne Holmén hade också i uppdrag från Magma att komma med förslag till förbättringar av läromedlen i historia. Här garderar sig Holmén och säger att hans förslag naturligtvis är subjektiva och speglar hans egen uppfattning om ämnet.
Han tycker att både läroplanen och författarna ska ta tag i de felaktigheter och delar av myter som trots allt finns kvar i historieböckerna. Man bör också vara uppmärksam på hur man använder begreppet "Finland" före 1809.
Han tycker också att det är underligt att inte den svenska tiden finns med i samma block som betonar europeiskhet eftersom det var då landet hörde till den västeuropeiska kultursfären.
Han antyder också att betonandet av det europeiska är en ytlig markering medan man inte bryr sig om vad som hänt och händer med "den europeiska människan".
En av Holméns slutsatser är att om man skriver en läroplan för gymnasiets historia utan att ha med någonting om världen utanför Europa de senaste 2500 åren så är det "en historieförvrängning helt i klass med vad tidigare seklers nationalister åstadkom".
Holmén avslutar med en tänkvärd bredsida mot samtiden: Undervisningen river långsamt ner de nationella myterna men bygger samtidigt upp de europeiska - idag är det främst konsten att vara en union som kräver att vi får historien om bakfoten."
http://www.tidningen.aland.net/article.con?id=15875&iPage=5
