Ett fullskaligt utbud av rikssvensk tv i södra Finland skulle stärka svenskan i Finland. Det säger László Vincze som disputerade för doktorsgraden den 15 juni. Vasabladets kenneth Myntti har intervjuat Vincze (17.6.)

"László Vincze är en ungrare med stor förkärlek för svenskan i Finland. Han kom till Finland för en halvårsvistelse 2006 och har nu, i andra etappen, varit fast bosatt i vårt land i fyra och ett halvt år. Han är också införstådd med skillnaderna i språklig identitet hos finlandssvenskarna i söder och de i väst. Nu tycker han sig ha belägg för att den starkare identiteten i Österbotten har en koppling till våra tv-vanor.

I och med att österbottningarna ständigt har haft tlllgång till rikssvensk tv har vi fått en starkare känsla för språket. Vincze hoppas att också nylänningarna får denna möjlighet.

- Under en period om kanske fem år skulle tv-beteendet ändra, säger han.

I avhandlingen läggs fokus på tv-vanorna hos svenskspråkiga 16-19-åringar i södra Finland och en jämförelse med ungas tv-vanor hos ungerskspråkiga i det rumänska Transsylvanien och tyskspråkiga i den norditalienska regionen Sydtyrolen. Resultaten visade att respondenterna i Sydtyrolen och Transsylvanien använder tv-kanaler på minoritetsspråket flitigt medan nylänningarnas användning är blygsam.

Avhandlingen visar också att tv-tittande har större positiv påverkan på minoritetsspråkets livskraft i Sydtyrolen och Transsylvanien jämfört med Nyland. Nylänningarna tittar mest på tv på majoritetsspråket.

László Vincze fann att ­nylänningarna har mer kontakt med majoritetsspråket i vardagslivet än respondenterna i de andra två regionerna. Han antar att det minskar tv-tittandets betydelse för språkidentiteten.

Vincze vet att det skiljer stort i tv-vanorna mellan svensk­språkiga i Österbotten och svenskspråkiga i Nyland. Proportionen finska program av två timmars tittande är 20 procent i Österbotten och hela 90 i Nyland.

Ett liknande mönster kan skönjas i internetanvändningen. I Österbotten surfar vi mest på svenskspråkiga webbsidor medan de svenskspråkiga nylänningarnas webbsurfande fördelar sig rätt jämnt mellan svensk-, finsk- och engelskspråkiga sajter.

László Vinczes intresse för Finland väcktes för många år sedan. Han var fascinerad både av svenskan som en förebild för andra minoritetsspråk och nivån på den samhällsvetenskapliga forskning som bedrivs i Finland.

Vincze lärde sig grunderna i svenskan redan i mitten av 2000-talet, bland annat genom att lusläsa artiklar om svenskans ställning i Vasabladet. I dag ­pratar han en flytande svenska. Han är född i Ungern, men ­studerade en tid musik i Bratislava i Slovakien. Minnena är tråkiga.

- Ungrare behandlas inte bra i Slovakien. Jag spelade klassisk gitarr och minns en konsert där jag förvägrades både plakat och möjligheter att presentera mina nummer.

Orsaken: ett ungerskt namn. Förhållandet mellan den slovakiska språkmajoriteten och den ungerska minoriteten är erkänt dåligt i Slovakien också då det gäller officiella myndighets­kontakter.

- En statlig tjänsteman som ger service på minoritetsspråket kan bötfällas.

Erfarenheterna i Slovakien väckte intresset för språkliga rättigheter och tvåspråkighet. Efter musikakademin studerade han lingvistik i Ungern.

Laszlo hade tänkt bli yrkesmusiker, men en sjukdom satte stopp för gitarrspelandet. Han slog in på forskarbanan och nu är han alltså doktor från ett finländskt universitet."