Motståndet mot obligatorisk svenska har inte ökat, allt fler osäkra

Under de fem senaste åren har motståndet mot den obligatoriska svenskundervisningen inte ökat, utan minskat med en procentenhet. Däremot har osäkerheten spridit sig.

Det här framgår av en opinionsmätning om svenskans ställning i Finland, som Taloustutkimus under oktober månad gjort för tankesmedjan Magmas räkning. Mätningen gjordes bland 1038 personer tillhörande folkmajoriteten, jämnt fördelade med hänsyn till ålder, kön, yrken och bosättningsort. Landskapet Åland ingick inte i undersökningen. En motsvarande mätning gjordes för fem år sedan.

Ser man enbart till resultatet av årets mätning är stödet för det svenska stabilt bland folkmajoriteten. En klar majoritet finner det svenska angeläget. 66 procent är helt eller delvis av samma åsikt.

När man närmare synar svaren på frågorna var för sig och jämför med 2008 års siffror syns en förändring, i negativ riktning. Svaren visar också att osäkerheten kring det svenska har vuxit. Allt fler upplever det svårt att ta ställning till de påståenden som ingår i undersökningen.

Då det gäller den obligatoriska svenskan har andelen som är emot obligatorisk undervisning i svenska inte ökat under de senaste 5 åren, däremot har allt fler svårt att ta ställning i frågan.

De två sista frågorna berörde skolvitsordet för de egna kunskaperna i svenska. 59 % ger sig själva skolvitsord mellan 4–6, vilket är 6 - i snitt. Siffrorna har varit i stort sätt de samma vid tidigare mätningar.

Stabilt men motsägelsefullt resultat

Tankesmedjan Magmas chef Nils Erik Forsgård beskriver resultatet som motsägelsefullt.

– Å ena sidan är alltså stödet för det nordiska i princip oförändrat sedan 2008. Men å andra sidan faller stödet för det svenska i Finland med nästan tio procentenheter. Det svenska språket uppfattas tydligen i allt mindre utsträckning som en förutsättning för en nordisk gemenskapskänsla. Är det kanske så att många finskspråkiga underkänner sina egna språkkunskaper, helt i onödan, frågar sig Forsgård.

Forsgård menar att resultatet i undersökningen delvis avspeglar Sannfinländarnas framgångar under de senaste åren.

– Vi vet att det är huvudsakligen män med en relativt anspråkslös utbildning som röstar på Sannfinländarna. Samma demografiska mekanism tycks återspeglas i synen på svenskan. Svenskans framtid i Finland kan alltså ligga i att det numera är kvinnor som dominerar nästan alla utbildningar på universitetsnivå, säger Forsgård.

Han påpekar också att frågan om den obligatoriska skolundervisningen i svenska och stödet för den nationella tvåspråkigheten tycks betraktas som två separata frågor.

– Den häftiga debatten och initiativet för att avskaffa skolsvenskan som nu ligger i riksdagen syns inte i undersökningens resultat, säger Forsgård.

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND