Språkliga konsekvenser för församlingarna

I kyrkans interna utredning över strukturförändringarna i församlingarna saknas en språkkonsekvensbedömning. Hur församlingssammanslagningarna kommer att påverka de svenska församlingarna vet man inget om. En sådan utredning bör snabbt göras.

Det var kontentan av seminariet om kommunreformens konsekvenser för församlingarna som Magma tillsammans med Borgå domkapitel ordnade i Tammerfors den 24 april.

Seminariets vädjan riktades till Magma och styrelseordförande Roger Broo gav löfte om att en snabbutredning ska göras.

Trygga svenskan i församlingarna

Vid seminariet medverkade biskop Björn Vikström, statssekreterare Marcus Rantala och kyrkomötesombudet Stig Kankkonen.

Biskop Vikström redogjorde för kyrkans strukturutredning som i sitt förslag utgår från tre alternativa modeller; en stiftsmodell, en prosterimodell och samfällighetsmodell.

Stiftsmötet i Borgå flaggade nyligen för samfällighetsmodellen med motiveringen att man då vet vad man har. Då förblir ansvaret för de svenska församlingarna till stor del i Borgå stifts händer.
Vikström sade i Tammerfors att man på svenskt håll nu måste vara proaktiv. Målsättningen måste vara att stärka strukturerna i Borgå stift.

Stig Kankkonen presenterade en samfällighetsmodell som sammanför svenska församlingar i en tvåspråkig miljö. Esbo svenska församling som är den största församlingen i Borgå stift men klart minst i samfälligheten i Esbo skulle bättre höra samman med Kyrkslätt, resonerade Kankkonen.

Det var också Kankkonen som i diskussionen föreslog en utredning om språkkonsekvenserna. Utredningar brukar ge svar på vart vi är på väg, motiverade han.

Besked om kommunreformen före kommunalvalet

Statssekreterare Marcus Rantala utlovade besked om kommunreformens tidtabell för höstens kommunalval. Kommunerna har nu sagt sitt och 51 procent är för en fusion av kommuner av något slag, sade. Rantala påminde också om att det tjänstemannaförslag som diskuteras inte är någon slutgiltig lösning. Att en kommunreform är oundviklig beror på en sviktande demografisk utveckling, på en ökad inflyttning till tätorterna och på att kommunernas kassor sinar. Framför allt är behovet av att organisera hälsovården brådskande.

Rantala anser att staten skött sin utredning bättre än kyrkan då det gäller den språkliga konsekvensutredningen. Han sällade sig därför till dem som efterlyser en sådan för församlingarna.